Vad gör vi på Riksårsmötet?

Blickar bakåt på året som gått

Genom att sittande/avgående förbundsstyrelse rapporterar hur verksamheten har sett ut och ekonomin har skötts kan medlemmarna besluta om styrelsen ska få ansvarsfrihet, det vill säga rösta om de tycker att styrelsen förvaltat föreningens resurser på rätt sätt och helt enkelt gjort ett bra jobb. Till hjälp för detta finns verksamhetsberättelsen, föreningens balans- och resultaträkning och revisorns uttalande i form av revisionsberättelsen. På så sätt blir riksårsmötet en återblick.

Blickar framåt mot kommande år

För att Ungdomsförbundet ska fungera under det kommande året behövs en ny förbundsstyrelse som styr föreningen. Några i styrelsen kan ha år kvar på sitt förtroendeuppdrag och behöver inte väljas in varje år. Däremot behöver mötet bestämma hur många som ska sitta i styrelsen och välja de som ska få de tillgängliga förtroendeuppdragen. Utöver uppdragen i styrelsen ska mötet också välja ekonomiska revisorer, verksamhetsrevisorer samt valberedning. På riksårsmötet beslutas det även om inkomna förslag, dessa förslag kallas för motioner och propositioner. Dessa förslag påverkar vad Röda Korsets Ungdomsförbund kommer att arbeta med under kommande år, hur vi kommer att arbeta och även varför. Det är här som Ungdomsförbundet beslutar om alla viktiga styrdokument, till exempel verksamhetsinriktning, Ungdomsförbundets stadgar, policys och Humanitärpolitiska program. De förslag som kommer in till Riksårsmötet diskuteras på Påverkanstorg och där kan olika motförslag, det vill säga yrkanden, lyftas. I nästa kapitel beskrivs begreppen motioner och propositioner, samt diskussionsforumet Påverkanstorg.