Frivilligvård

Att vara frivillig inom Röda Korsets Ungdomsförbund handlar inte bara om att göra skillnad utan ska också vara roligt och utvecklande. Frivilligvård innebär just det – att utvecklas och ha roligt tillsammans i gruppen. Genom frivilligvård peppar ni varandra att trivas och att stanna länge i era frivilliguppdrag.

För att ni ska kunna prioritera frivilligvård kan ni söka pengar specifikt för detta ur föreningspotten.

Det går att bedriva frivilligvård på många olika sätt och ni ska göra det som just ni känner är utvecklande och roligt. Kom ihåg att alltid tänka på hur ni inkluderar alla. Kika gärna i policyhögen om hur organisationen jobbar med likabehandling.

Här kommer lite tips på frivilligvård:

Kompetensutveckling
Ett viktigt sätt att möjliggöra att frivilliga kan utvecklas är att ordna kompetensutveckling för gruppen tillsammans. Ämnet kan vara mer eller mindre direkt kopplat till frivilliguppdraget. Utgå från gruppen och vad ni vill lära er mer om. Det kan handla om större saker som att bjuda in föreläsare, gå på konferens eller ordna nätverksträffar med andra organisationer. Mindre saker kan vara lika givande, till exempel se en film eller läsa en bok på ämnet ni är intresserade av och diskutera den i gruppen efteråt.

Teambuilding
Det ska vara roligt att engagera sig! Om ni mår bra tillsammans i er grupp kommer  frivilliguppdraget att vara mer givande för er själva och de ni möter i verksamheten. Kom ihåg att ha inkludera alla i planering och val av aktivitet. Försök hitta på något som alla i gruppen känner sig peppade på. Gör det som gruppen vill göra, enda kriteriet är att aktiviteten ska innebära att ni lär känna varandra bättre. Att öva på att samarbeta i hela gruppen är såklart ett bra teambuildlingtema.

Teambuilding kan ni också göra tillsammans i hela föreningen. Till exempel på terminsavslutningar eller årsmöte. Att förena nytta med nöje kan också vara ett lätt sätt att lära känna varandra i föreningen. En fondsökarkväll där ni gemensamt söker pengar till er förening kan vara ett sätt, att ha en städdag där ni röjer i era lokaler ett annat.

Tid för häng!
Sist med inte minst, frivilligvård behöver inte alltid vara uppstyrt och noga planerat. Det räcker egentligen bara att ni ses och umgås! Det viktiga är inte vad ni gör utan att ni då och då kan mötas i ett forum utanför verksamhet och möten.

 

Frivilligcykeln

Frivilligcykeln är en modell för hur en kan tänka i arbetet med frivilligvård. Frivilligcykeln beskriver hela den process som det innebär att arbeta med frivilliga och kan därför vara en hjälp för dig som ansvarar för frivilliga.

Behovsanalys – har vi beskrivit i tidigare avsnitt. Det handlar om att få koll på hur behovet av frivilliga ser ut.

Verksamhetsutveckling  – innebär att veta var verksamheten är på väg och vad ni rekryterar för.

Rekrytering – kan du läsa mer om i detta kapitel genom Rekryteringstrappan

Matchning, Introduktion, Utbildning – ingår också i vår rekryteringstrappa

Erkännande – handlar om att ge frivilliga cred för det de gör, och synliggöra produkten av deras viktiga arbete. Erkännande kan komma i många former, från uppmuntrande ord till större medialt uppmärksammande.

Bibehållande – innebär att arbeta med att frivilliga ska stanna kvar i verksamheten. För att göra detta måste frivilliga trivas, känna att de utvecklas, vara stimulerade, få erkännande och uppleva att de får mycket tillbaka av att vara engagerad. Detta är ett kreativt och viktigt arbete. För att kunna arbeta med Bibehållande kan det vara bra att känna till vad som motiverar frivilliga (se nedan).

Feedback – har två delar. Dels att ge feedback till frivilliga, om hur det går för dem, både när de gör bra ifrån sig och när det finns utvecklingspotential. Dels handlar det om att ta in och ta emot feedback från frivilliga, från de som är aktiva och de som ska avsluta sin verksamhet. Sådan feedback behövs för att veta hur ni ligger till i verksamheten, och ska ligga till grund för fortsatt analys och Behovsanalys. På så vis börjar frivilligcykeln om (se bild).

 

Motivationsfaktorer

Undersökningar har fastställt att det finns sju huvudsakliga faktorer som motiverar frivilliga att engagera sig ideellt. Om du har koll på dem så kan du lättare resonera dig fram till vad du måste jobba med i din verksamhet för att frivilliga ska stanna längre i verksamheten.

Altruism – Den allra vanligaste motivationsfaktorn är viljan att göra altruistiska handlingar, det vill säga att göra något för andra utan att själv vinna något på det.

Sakfråga – Många engagerar sig för att de brinner för själva sakfrågan. Då kan vad en gör spela mindre roll så länge det bidrar till själva saken en engagerar sig för.

Social gemenskap – Att befinna sig i ett socialt sammanhang med andra likasinnade och arbeta tillsammans, bygga relationer, osv är motiverande för många.

Social status – Att vara engagerad i ideell verksamhet kan ibland bidra till att höja ens sociala status, eftersom det kan ses som väldigt fint att ge av sin tid och sina resurser för att hjälpa andra. Det kan ibland vara privilegierat att ha möjlighet ta sig tid till att vara ideellt engagerad och därför är det förknippat med något de med högre social status gör för de med lägre.

Kompetens – En viktig motivationsfaktor är möjligheten att lära sig något, att få nya kunskaper, erfarenheter och kompetenser eller att bli bättre på sådant en redan kan.

Merit – Ideellt engagemang innebär ofta mycket ansvar, är lärorikt, ger många värdefulla erfarenheter och övar upp skilda kompetenser. Det är därför en väldigt god merit för framtida uppdrag och arbeten. Ideellt engagemang som merit är betydelsefullt när en söker arbete, och för den som inte har arbetat så mycket kan det vara det viktigaste en arbets- eller uppdragsgivare har att gå på.

Kul! – Många blir såklart också motiverade av att det är kul att engagera sig ideellt.