Humanitetsbloggen

Röda Korset i Sverige deltar just nu i ett stort europeiskt forskningsprojekt om frivillighet. Forskarna och Svenska Röda Korset är nyfikna på vad som motiverar dig och hur nöjd du är med ditt frivilliga engagemang. Med den kunskapen kan vi förhoppningsvis bli ännu bättre på ta hand om och utveckla dig som engagerar dig hos oss. Därför behöver vi din hjälp och din egen berättelse!

Bidra till att vi får lära oss mer om vad det är som driver frivilliga i Röda Korset genom att svara på några frågor här. Enkäten tar ca 15-20 minuter att besvara.

Som tack för att du ställer upp ger forskningsinstitutet oss 4 000 kr till Röda Korsets sociala arbete.

Sista dag att svara är den 29 mars – skicka gärna vidare länken inom din förening och verksamhet!

Förra året vid den här tiden fick många ungdomsorganisationer besked att deras anslag från Ungdomsstyrelsen minskade. Så var även fallet för Röda Korsets Ungdomsförbund. Samtidigt hade antalet medlemmar och antalet organisationer ökat. Vi fick dra ner på viss planerad verksamhet, och de potter som våra föreningar kan söka. Andra ungdomsorganisationer drabbades hårdare när deras ofta enda trygga intäktskälla sänktes med upp till 20 %. I år fick åtminstone vi mer än vad vi hade budgeterat för, men trenden består. Fler unga väljer att engagera sig men inga nya medel skjuts till.

Felix König, nytillträdd ordförande för LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, kommenterade beskedet i ett pressmeddelande:

- Siffrorna visar det vi vet: allt fler unga väljer att engagera sig i en ungdomsorganisation, och att antalet ungdomsorganisationer som lever upp till kraven för stöd också blir fler. Det är roligt, och viktigt.

Men Felix König understryker också att ungdomsorganisationerna ska inte bestraffas ekonomiskt för att man bedriver ett framgångsrikt arbete.

Det är talande att Ungdomsstyrelsen i sitt pressmeddelande om anslagen inte nämner något om att fler får dela på lika mycket som förra året. Samtidigt berättar man att syftet med stödet är ge ungdomar en meningsfull fritid på sina egna villkor och stödja den demokratiska utvecklingen. Ungdomsstyrelsen menar vidare att det är ett sätt för samhället att förebygga utanförskap hos ungdomar och stödja ungas engagemang.

Medan jag skriver detta lyssnar jag på årets första riksdagsdebatt. Budskapet är tydligt – alla partier vill satsa på ”våra ungdomar”. De vill bryta utanförskapet, ge unga utbildning, få unga i arbete. Det är mycket som lovas.

För mig är det tydligt att investeringar i det unga civila samhället bidrar till vad politikerna vill åstadkomma. Men hur ska man då tolka att samma pengar från Ungdomsstyrelsen ska räcka till fler? Kanske att det är trendigt att vara ung men få vill betala för vår utveckling, i alla fall inte när den sker i det civila samhället.

Vilket gäng avgående och inkommande engagerade frivilliga jag träffade idag på Växjös årsmöte! Förutom en imponerande verksamhetsberättelse med fem omfattande verksamheter, varav en nyuppstartad, bubblar det av idéer och kraft för att bygga vidare under 2012.

Som en del av vår verksamhetsuppföljning har vi börjat räkna bland annat hur många frivilliga vi har. Det har Växjö också gjort. Två av Växjöföreningens verksamheter, läxhjälpen och kompisgruppen KUSIN, har tillsammans haft fler än 50 träffar för barn och unga under året.

Med ett snitt på ca 15-20 deltagare per gång så är min gissning att det inte bara är många träffar, de gör nytta och är meningsfulla för de som kommer dit. Nyckeln? Bra struktur, utbildning, frivilligkontrakt och en massa driv.

Man ska inte stirra sig blind på siffror när man pratar resultat men ibland är det en så fantastisk känsla att fatta omfattningen på all viktigt och fint som görs av våra föreningar.

Stor kram och lycka till önskar jag den nya styrelsen!

I helgen ringde vi ut det gamla året och in det nya. Jag skålade med några av mina vänner, andra med sin familj. Andra låg ensamma på ett sjukhus någonstans i Sverige, utan en hand att hålla i.

I en ny artikelserie från Svenska Dagbladet om ensamhet hittar jag statistik om ensamhet i livets slutskede. Ca 90 000 personer dör varje år i Sverige, och nära en av fyra som dör på sjukhus är helt ensamma i ett tomt rum.

Ensamhet är något som kan drabba oss alla i olika skeden av livet. Tyvärr upplever människor också att det är väldigt skambelagt att berätta att man känner sig ensam.

Röda Korsets mötesplatser ger möjlighet till gemenskap och en pratstund. Det gör även våra verksamheter. För dig som är ung och behöver någon att prata med kan du ringa eller chatta med Jourhavande kompis. Där svarar våra frivilliga som finns till för dig när du behöver sällskap eller vill snacka av dig en stund.

Och vill du skaffa nya vänner är mitt bästa tips att engagera dig i något du tycker är viktigt. Då lär du dig nya grejer och får nya kompisar på köpet.

Jag tittar ut genom fönstret i min lägenhet i Malmö. Utanför lyser snön med sin frånvaro och decemberkvällen är mörk. Desto ljusare känns det när jag blickar tillbaka på året som gått och allt som våra medlemmar, frivilliga och lokalföreningar åstadkommit.

Under året som har gått har Röda Korsets Ungdomsförbunds frivilliga och personal träffat 1600 elever med vårt rollspel På Flykt, och det var när vi räknade i september! Genom rollspelet sprider vi kunskap och ger unga en möjlighet att reflektera om varför människor tvingas fly. Det viktiga arbetet fortsätter vi även nästa år och vi hoppas engagera ännu fler frivilliga som spelledare. Engagera dig eller boka rollspelet till din skola här!

Röda Korsets Ungdomsförbund fyllde i år femton år som självständigt ungdomsförbund. Det firade vi med pompa och ståt på Riksårsmötet i Norrköping tillsammans med Svenska Röda Korset. För att hylla frivilligt engagemang tog vi fram jubileumsskriften ”15 år av kärlek och respekt”. Där kan du läsa om vad tiden i Ungdomsförbundet betytt för frivilliga i början av vår historia och idag!

Förbundsstyrelsen har också hållit igång under 2011 och tog fram ett förslag på Verksamhetsinriktning och Humanitärpolitiskt program som gäller mellan 2012 och 2014. I juni antog Riksårsmötet båda dokumenten och vid nyår börjar arbetet för att förverkliga målen. Vi fortsätter satsa på att arbeta för barn och unga på flykt och utvecklar vårt påverkansarbete. Det är ett arbete vi gör tillsammans – lokalföreningar, frivilliga, förbundsstyrelse och personal!

Och du – gör som jag – skriv på vårduppropet så att alla i Sverige får tillgång till vård, oavsett deras legala status. Det är humanitet.

Jag och förbundsstyrelsen hoppas att du får ett härligt slut på 2011 och laddar batterierna inför 2012 med mys, kärlek, respekt och engagemang!

Det kommer åtminstone vi se till att göra – vi ses nästa år!

Att vara ensam kan ibland vara precis det du behöver. Att sortera sina tankar, umgås med sig själv och bara vara är en lyx för många. Men när ensamheten är ofrivillig blir den en tung följeslagare. I år uppmärksammar Röda Korset detta i vår julinsamling ”Aldrig ensam”.

2,7 miljoner svenskar över 30 år uppger ha känt sig ensamma under året som gått. Ensamhet menar många är något tabu- och skambelagt och att det är svårt att berätta för någon annan om att man känner sig ensam.Och det är kanske inte så konstigt att det kan kännas svårt att säga att man inte har någon att vara med, ingen som vill träffa en.

Röda Korset för mig handlar om att skapa möten mellan människor. Är det någon verksamhet som jag tycker verkligen lever upp till detta är det besöksverksamheten för äldre. Över en slät kopp kaffe skapas värme och medmänsklighet. Det är så mycket bättre när vi är tillsammans.

Ensamheten har många ansikten. Vem kan du hjälpa till att se?

I år firar Röda Korset i Uppsala 100 år och dåvarande ordförande för Ungdomsförbundet lokalt, Henrik Atteryd, fick ta emot en present från kretsen i våras på årsmötet.

För ett par veckor sedan firades hundraåringen och då hade man hittat protokoll från när ungdomsarbetet först startades. I vacker skrivstil från förra seklets början. Det är så att jag nästan känner historiens vingslag på nästippen. Lite skillnad från våra datorskrivna protokoll idag . Kolla in Uppsalas blogginlägg med foton på de vackra protokollen!

Lagom till jubileet startar också föreningen ny verksamhet i Gottsunda, läxhjälp för tjejer mellan 13-18 år.

Även om jag bara kunde vara med en dag på MOVE i år hade jag en riktigt bra dag! Så klart med alla ingredienser som behövs – medlemskap, organisation, verksamhet och engagemang. Fokus för helgen var hur vi kan omsätta vårt humanitärpolitiska program i handling.

Först fick jag göra min första blombrosch nånsin av en damtopp ingen vill ha längre och snacka kläder, miljöförstöring och hållbar utveckling. Sen över lunch fick jag höra om hur Rebecka, Jim och Nazanin hade haft det på To Oslo with Love.

På eftermiddagen peppades vi av Hanif Bali (M) och Maria Ferm (MP) – båda riksdagsledamöter – om hur vi kan påverka nationellt och lokalt i våra frågor. Med humor, ärlighet och kreativitet fick vi en blick in i hur politik blir beslut och vad vi behöver tänka på.

Tack för allt engagemang och kloka idéer!

De där dagarna det går riktigt segt och när inget känns meningsfullt. Det är då jag tänker på brev som det jag ska skriva om idag. För de är värda att kämpa för och de är värda att hålla ut för. Idag ska jag skriva om vad våra aktiva i Jourhavande kompis gjorde för en liten tjej i början av hösten.

”Ville bara ta några minuter från fikapausen på jobbet och tacka er på Jourhavande kompis”, börjar brevet från pappan. ”Min dotter använde den igår och hon hade inte vågat berätta hon blivit mobbad i skolan för oss.”

”Ville bara tacka för ert fantastiska stöd. Hon pratade med oss när hon tog en paus i chatten med er vid 19-tiden. Sen var hon glad och pigg när hon skulle sova och det var de vanliga traditionerna på kvällen.”, fortsätter pappan som kontaktat oss för att tacka.

Det är inte ofta som vi får höra att vårt engagemang hjälper, att någon har funnit tröst av att prata med någon av oss, eller att någon vågat sig på det där läskiga som de aldrig skulle ha gjort innan. Men ibland så får vi höra det. Och då gäller det att suga i sig och ladda batterierna.

Jag skrev tillbaka till pappan som kontaktade oss och berättade för honom att hans brev var viktigt på flera olika sätt. Dels för att vi fick reda på att det gick bra för den lilla tjejen som chattade med oss, dels för att vi får ett kvitto på att vår verksamhet gör skillnad.

Pappan avslutar sitt brev med:

”Ha det bra och fortsätt kämpa för en hjälpsam värld så barn och ungdomar har någon de kan rådfråga när de är osäkra!”

Det är precis det vi ska fortsätta med.

Är du en arrangör ut i fingerspetsarna? Brinner du för att alla barn och unga ska få ett sommarlov som de aldrig glömmer? Då är det här chansen för dig att göra skillnad – Stockholmsföreningarna söker medlemmar till en arbetsgrupp som ska arrangera uppföljaren till världens bästa sommarkollo nästa år.

Vad handlar det här om? Jo, 2011 gick alla tre stockholmsföreningarna ihop och anordnade ett sommarkollo för de ensamkommande barn som bor på boenden där vi har verksamhet även under året. Det finns ett stort behov av aktiviteter även på sommaren!

Arbetsgruppen ansvarar för att under hösten och våren planera och sätta ramar för verksamheten, leta reda på frivilliga och söka pengar. Kollot pågick 2011 i två veckor och ca 30 barn medverkade. Fantastiskt! Bland annat åkte de till Gröna Lund och till skärgården.

Jag hoppas du vill vara med och skapa oförglömliga sommarminnen för dig och de övriga deltagarna. Kontakta i så fall Linda Israelsson i Stockholm Sydöst på rkufsydost@live.com för mer information!