Humanitetsbloggen

Många av oss har följt Socialdemokraternas före detta partiledare Håkan Juholts resa det senaste året i media. Jag skrev häromdagen om händelserna kopplat till vad förtroende, eller kanske bristen på, betydde för vad som till slut hände. Idag tänkte jag skriva om att växa när du möter motstånd.

Min tidigare mentor, TCO:s ordförande Eva Nordmark, berättade en gång för mig att hon brukade tänka på talesättet ”draken lyfter i motvind” när det var lite kämpigare än vanligt. Jag har tänkt väldigt mycket på de orden under mina snart tre år som ordförande.

Det jag har lärt mig allra mest av är när det har varit tufft. När jag har mött motstånd, varit osäker på hur jag ska agera och vilken väg vi ska ta. När jag har gjort saker jag inte har gjort tidigare och blivit förvånad över att jag faktiskt klarade av det.

För det är inte av all den positiva feedbacken du får, eller alla framgångar du når, som du lär dig och utvecklas. Det är av alla förbannade misstag, alla nitar och alla tuffa situationer du tvingats lösa. Det är av alla hårda ord, ibland rättvisa och ibland orättvisa, som du blir starkare. Till och med min favoritkock på TV, Gordon Ramsay, säger samma sak.

Att se på motstånd som en lärdom som väntar på mig har hjälpt mig många gånger då det har varit kämpigt i ordförandeuppdraget.

Vi behöver alla vinden i ryggen ibland också, men vänd dig inte om när det blåser upp till motvind. Det är först då du får pröva dina vingar.

En ledamot och ordförandes viktigaste kompetens är att du är vald med förtroende. Förtroende från medlemmarna och Riksårsmötet för att leda och representera organisationen i vått och torrt. Det har fantastiska Barbro lärt mig.

För mig som ordförande har mitt grundläggande uppdrag varit att skapa förutsättningar för att våra frivilliga och lokalföreningar ska kunna utföra stordåd i vår viktiga verksamhet för barn och unga. Att du har förtroende för mig och styrelsen är ovärderligt för oss för att vi ska våga leda.

Men hur skapar och vårdar du förtroende?

Förtroende för mig är något du till en början får som en gåva, från en människa till en annan. Men förtroende är en färskvara. Därför måste du dagligen vårda och förtjäna det på nytt.

Förtroende uppstår när du skapar relationer med människor genom att hålla det du lovar. Förtroende skapas när du synliggör framgångar, bjuder på dig själv och lyfter fram andra.

Förtroende får du när du erkänner dina misstag och tar ansvar. Du gör förtroende i praktiken när du som ledare agerar i enlighet med dina och organisationens värderingar.

Genom att visa vägen och sätta ner foten i organisationens frågor skapar du förtroende. Andra gånger skapar du förtroende genom att istället lyssna in för att kunna hitta ett svar på en komplex fråga.

Utifrån ett förtroendeperspektiv har det varit intressant att följa de senaste veckornas diskussioner om Socialdemokraternas numera avgångna partiledare Håkan Juholt. Vilken roll spelade förtroendefrågan för vad som hände?

Man brukar säga om idéburen sektor att vi är i en ”förtroendebransch”. Oavsett vad man väljer att kalla det vi gör är förtroendet som våra medlemmar, frivilliga och allmänheten, har för Röda Korset mer värt än pengarna vi har på banken.

Så kan det kännas efter ett härligt givande möte med människor du tycker om. Det är den känsla jag har när jag sitter på tåget hem till Malmö efter förbundsstyrelsens styrelsemöte i helgen. Att få omge mig med så driftiga, kloka och roliga personer är en lyx som jag önskar alla får uppleva. Och vi fick också en hel del gjort under helgen.

Igår klubbade vi verksamhetsplanen och budgeten för 2012. Det som är lite annorlunda den här gången är att vi ju har den nästan färska verksamhetsinriktningen för 2012-2014 som Riksårsmötet beslutade om förra året. Därför har vi haft ett treårigt perspektiv på vad som ska göras. Det innebär att vi har satt delmål för alla tre åren, och generalsekreteraren, Anna Nubäck, har formulerat aktiviteter för 2012. Nästa år följer vi upp hur långt vi har kommit och då kanske vi behöver omformulera delmålen.

Budgeten är också spännande men kan vara lite svår när man inte kan något om ekonomi. Anna hjälpte oss att förstå genom att gå igenom hur vi jobbar med vår budget och hur vi beräknar vad pengarna ska gå till. En viktig grej är till exempel att kika på vad olika verksamheter kostade förra året, och om några särskilda satsningar ska göras.

Det som känns superroligt att vi beslutade var en process för att ta fram en likabehandlingsplan för medlems- och frivilligorganisationen. Syftet är att öka tillgängligheten i organisationen och därmed mångfalden. För att göra det så kommer vi nu söka efter ett gäng med frivilliga som vill ingå i en arbetsgrupp med Jim och Therese från styrelsen samt några i personalen.  Är du intresserad, håll utkik här på bloggen!

Arbetsgruppen ska kartlägga organisationen och arbetar fram ett förslag på plan. Sen ska vi i organisationen, styrelsen, frivilliga, medlemmar, verksamheter och lokalföreningar se till att vi gör verklighet av planen. Allt detta häftiga som ska göras nu började med en motion till Riksårsmötet 2008 från Emil Dahlström som nu är aktiv i RFSL Ungdom. Jag tänkte skriva till honom i veckan och berätta hur långt vi har kommit. Hoppas att han blir glad.

Sedan beslutade vi också att ge generalsekreteraren i uppdrag att se över och utveckla hemsidan. Det finns många åsikter om vår hemsida i organisationen och nu ska alla dessa åsikter samlas in, sammanställas och så ska vi försöka göra så många som möjligt nöjda. Så har du kloka idéer, se till att berätta dem för oss! Hemsidan beräknas vara uppdaterad och klar i slutet av 2012.

Idag på förmiddagen hade vi en jättebra och kul diskussion om vårt framtida påverkansarbete. Läs gärna mitt blogginlägg från igår och kommentera! Styrelsen gav en arbetsgrupp i styrelsen bestående av mig, Kajsa, Dilem och Joakim i uppdrag att jobba vidare med att formulera en ideologisk grund och utarbeta de riktlinjer som Riksårsmötet beslutat om.

Särskilt viktigt blir för oss att under våren bygga upp en bra struktur för hur vi i styrelsen ska jobba tillsammans med kommunikationsteamet i personalen. En sån har vi inte idag. Dessutom vill vi se till att föreningar och frivilliga har de verktyg som krävs. Förhoppningsvis kan vi genom det här arbetet ”kratta manegen” så att nästa ordförande och styrelse kan lägga mer tid på utåtriktat påverkansarbete för att göra det humanitärpolitiska programmet till verklighet.

Vi fastslog också treåriga prioriteringar för Riksårsmötet 2012-2014. Bland annat har styrelsen sagt att vi vill fortsätta sätta den demokratiska processen i fokus. En viktig del av detta är att styrelsen vill satsa på att göra valprocessen transparent och sjysst genomförd så att alla ombud ska kunna känna att de kan göra ett bra val på Riksårsmötet. Styrelsen avslutade helgen med att prata om hur vi som grupp kan bidra till ett konstruktivt och respektfullt samtalsklimat inför, under och efter Riksårsmötet så att alla som vill känner sig bekväma att kandidera.

Ett sånt här möte gör att allt hårt arbete som görs verkligen känns värdefullt och att det blir resultat.

Jag hoppas att både styrelse och vår generalsekreterare går hem och chillar resten av söndagen efter allt jobb och engagemang de lagt ner i helgen!

En av de första grejerna vi brukar få höra när vi börjar engagera oss i Röda Korset är att vi är en neutral organisation och att vi inte tar politisk ställning. Jag upplever att våra föreningar och frivilliga på grund av det här är osäkra på vad de får säga och vad de får göra. Tänk om vi skulle bryta mot neutralitetsprincipen – svindlande tanke! På söndag förmiddag ska förbundsstyrelsen prata om påverkansarbete och vad vi behöver jobba med för att utveckla det vi redan gör. Här är en liten sneakpeak – kom gärna med dina tankar!

På Riksårsmötet förra året hände två saker som har betydelse för Röda Korsets Ungdomsförbunds påverkansarbete i framtiden. Dels antog vi vårt humanitärpolitiska program och dels fattade vi beslut om att förbundsstyrelsen ska utveckla riktlinjer för vårt påverkansarbete.

Programmet och våra prioriterade sakfrågor diskuterades på MOVE i november och då kunde du också lära dig mer i alla workshops som erbjöds. Under hösten har styrelsen arbetat fram ett förslag på en ideologisk grund för vårt påverkansarbete för att förtydliga vad påverkan handlar om för Röda Korsets Ungdomsförbund. Det jag skriver här är inspirerat av den texten.

Vi påverkar redan på många olika sätt
I Röda Korset runtom i världen jobbar vi för att lindra mänskligt lidande genom att möta lokala behov, till exempel genom att erbjuda läxhjälp till att våra frivilliga är först på plats när en naturkatastrof sker.

Påverkansarbete är för mig inte bara det som syns i media, utan också det som våra frivilliga och föreningar gör varje dag – jobbar med viktiga frågor för barn och unga genom att mötas. Vi påverkar genom att prata migration med skolungdomar och därmed påverkar vi attityder positivt. Det här är vi redan duktiga på!

Men hur förhindrar vi mänskligt lidande? Vi vill ju inte bara lindra effekterna av humanitära utmaningar i Sverige och i världen utan vi vill också förhindra dem. Varför klarar inte barn och unga sin skolgång? Vad är det som händer med klimatet? Då måste politisk förändring till. Därför bedriver vi humanitärpolitiskt påverkansarbete!

Att vara partipolitiskt och religiöst obundna
Ibland tror våra medlemmar och frivilliga att Röda Korsets Ungdomsförbund inte är politiska. Men det vi gör är i högsta grad politiskt – vi är ju humanitärpolitiska!

Röda Korsets Ungdomsförbund är däremot en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. I praktiken kan det innebära att vi kritiserar ett eller flera politiska partier, beroende på vad deras ställningstagande är i själva sakfrågan om vi ser att konsekvenserna för enskilda är oacceptabla. Vår arbete för rätt till vård för alla är ett bra och aktuellt exempel på hur vi gjort detta i praktiken. Men vad de politiska partierna tycker påverkar inte vad vi tycker utan det bestämmer vi själva. Och hur gör vi det då?

Vår viktigaste princip är humanitet
Röda Korset har sju grundprinciper men principerna är inte helt likvärdiga. Den viktigaste principen är humanitet. Humanitetsprincipen är skälet till att Röda Korset bildades för mer än 150 år sedan. Tillsammans med vår grundprincip opartiskhet gör Röda Korset inte skillnad på människor i vårt arbete.

Men hallå, neutraliteten då?
Neutraliteten innebär inte att Röda Korset inte ska ta ställning, utan om att vi ska behålla allas förtroende och få tillgång till alla personer vi ska skydda och hjälpa opartiskt och utan diskriminering.

I väpnade konflikter och andra våldsamma situationer är neutraliteten dessutom en säkerhetsgaranti. Om Röda Korset uppfattas som partiska i situationer där det råder konflikt kan det innebära en risk för de som jobbar för oss och de vi vill hjälpa.

Neutraliteten är inte ett hinder för rödakorsrörelsen utan skapar möjligheter. Neutraliteten är i första hand en fråga om hur vi tar upp humanitära problem, inte vilka problem vi tar upp. Humanitet är fortfarande viktigast, men utrymme för humanitet måste först skapas.

Det här är vad jag skulle kalla en ideologisk grund till varför Röda Korsets Ungdomsförbund vi har ett uppdrag att påverka och ta ställning. Kanske rätar det ut några frågetecken du haft. Kanske skapas nya frågetecken.

Att veta varför vi gör något och på vilken ideologisk grund tycker jag är viktigt att få på plats. Sen ska vi lära oss rent praktiskt att påverka makthavare för det är vi än så länge nybörjare på. Men det ska väl inte vara så svårt.

Eller vad säger du? Berätta för mig!

Röda Korset är unika på många olika sätt. Ett av dem är att vi har en oerhört stark internationell närvaro samtidigt som vi verkar lokalt. Idag finns det 187 rödakors- och rödahalvmåneföreningar i världen efter att Maldiverna dök upp i familjen i höstas. Jag har haft förmånen att få uppleva även den internationella delen av vår rörelse på plats ute i världen. Här är mina reflektioner.

Unga i rörelsen tycker ofta att saker och ting rör sig trögt och sakta i Svenska Röda Korset. Jag förstår dem. Det finns massvis av kompetens och erfarenhet men det tar tid att förändra något.  På andra ytterkanten har vi ungdomsdelen som ibland har ett minne som en guldfisk men utrymme för kreativitet. Och som du vet är aldrig saker svarta eller vita, vi är alla lite både och.

När den förra ordföranden Marika Bystedt slutade sade hon till mig att Röda Korsets Ungdomsförbund behöver en internationell strategi. (Det behöver vi fortfarande, jag har inte hunnit dit på min att-göra-lista för ordförandeskapet.)  Hon hade helt rätt. För att få igenom en förändring internationellt behövs kontinuitet och tålamod. Men också prioriteringar och taktik.

Det som är tydligt för mig är att den största påverkan kan vi ha genom att påverka Svenska Röda Korsets ståndpunkter internationellt. Och här är det vi ibland svär över i Ungdomsförbundet enorma styrkor hos vår moderorganisation. Det internationella förbud mot kärnvapen jag skrev om tidigare hade diskuterats längre än många våra unga frivilliga, inklusive jag själv, har levt. Snacka om att inte kunna ge upp när man möter lite motstånd.

På helgens styrelsemöte kommer vi gå igenom den internationella nivån i Röda Korset för att förbereda oss inför det årliga nordiska styrelsemötet som vi har varje vår. Det ska bli riktigt kul! Styrelsen vet det inte ännu heller men om jag hinner få leverans så ska de få varsitt ex av ”Ett minne från Solferino”. Den perfekta presenten för att väcka liv i rödakorshjärtat!

Ett ytterligare sätt att fortsätta vara en stark och tydlig ung röst internationellt för Ungdomsförbundet är att bygga vidare på just det nordiska samarbetet. Vi är starka föreningar med mycket resurser, men med det kommer ett ansvar att vara lyhörda för alla ungas behov och vilja i andra nationella föreningar. Min erfarenhet är att ett nordiskt slag för bröstet inte leder till ömsesidiga utbyten. Även här måste vi bygga på varandras styrkor samtidigt som vi är inlyssnande och ödmjuka.

Som ordförande ska du tillsammans med ditt team av styrelseledamöter, generalsekreterare och personal utveckla organisationen i enlighet med medlemmarnas vilja och Riksårsmötets beslut. Det är ett spännande uppdrag som ofta är både abstrakt och lite svårt att greppa till att börja med. Resultaten av vår insats som styrelse kommer ofta några år fram i tiden. Därför gäller det att ha tålamod.

Desto närmare och påtagligare är den personliga utveckling som sker i styrelsen som personer när vi utmanas av nya frågor, nya utmaningar och nya bekantskaper i vårt styrelseuppdrag. Jag har nu under nästan fyra år, varav tre som ordförande, fått arbeta med och följa ett femtontal personer i styrelsen. Det är häftigt att följa grupprocessen vi rör oss i och se vad som händer med oss när vi möter motstånd, när vi åstadkommer resultat tillsammans och när vi bara är oss själva.

Jag har börjat varje styrelseår med att under sommaren resa runt och träffa både nya och gamla ledamöter för att diskutera deras förväntningar, vad de vill med sina uppdrag och vilka styrkor de tar med sig till styrelsen. Varje år vid den här tiden följer vi upp med ett utvecklingssamtal om hur arbetet känns, hur de ser på sin egen utveckling, vår relation och organisationens framtid. Det är enormt givande att höra varje individs reflektioner om sig själv, gruppen och vårt arbete men också hur de ser på mig som ledare och hur jag kan utveckla mitt ledarskap.

Att ta den tiden som ny ordförande för att lära känna sin styrelse är något jag varmt rekommenderar. Genom att lära känna andra och dig själv hittar du nycklar till ett framgångsrikt ledarskap och därmed ordförandeskap.

Lärdomskurvan som ledamot och ordförande i Röda Korsets Ungdomsförbund är brant, om du låter den vara det. Jag är övertygad om att den som går in i sitt ledamotsuppdrag och tar ansvar, inte bara för Röda Korsets Ungdomsförbunds utveckling, utan också sin egen får en resa som de minns hela livet.

Är du redo för din?

Min blick i backspegeln började med att jag igår inledde rensningen av gamla dokument, skissade på en struktur för överlämning till nya ordföranden och tänkte tillbaka. Vad var det jag såg när jag först kom in som ordförande? Vilka frågor har varit viktiga att ta tag i och var står vi idag?

En ordförandes grundläggande uppdrag är att leda styrelsen och dess arbete. En av de första frågorna jag därför började arbeta med tillsammans med styrelsen och generalsekreteraren 2009 var att förändra styrelsens arbetssätt. För mig var det viktigt att vi arbetade långsiktigt med utvecklingsfrågor, att styrelsen lyfte blicken och började tänka 3-5 år framåt i tiden.

Vi införde gemensamma träffar med personalen under hösten för att vi tillsammans ska kunna diskutera var organisationen står och vad som är prioriterat på kort och på lång sikt. Så ofta det går börjar styrelsen i förutsättningslösa diskussioner när en fråga blir aktuell, för att steg för steg ta oss närmare ett beslut. Det upplever jag gör både diskussioner och beslut bättre.

Att jobba långsiktigt är både inspirerande och enormt frustrerande. Förbundsstyrelsens beslut och arbete syns inte förrän långt senare i organisationen. Det brukar vara en av de största utmaningarna för de nya i styrelsen att vänja sig vid.

Vi jobbar med att utifrån medlemmarnas vilja försöka blicka in i framtiden och förstå vad och vart Röda Korsets Ungdomsförbund behöver vara då. Det är inte alltid lätt som du säkert förstår.

Styrelsens arbete måste därför få ta tid. Tid för att lyssna, reflektera, vända och vrida. Och sen måste vi fatta beslut. Förhoppningsvis beslut som fungerar långt efter att jag har slutat.

Annars får ni ompröva dem. Det är beslut också till för.

Jag tittar ut genom fönstret i min lägenhet i Malmö. Utanför lyser snön med sin frånvaro och decemberkvällen är mörk. Desto ljusare känns det när jag blickar tillbaka på året som gått och allt som våra medlemmar, frivilliga och lokalföreningar åstadkommit.

Under året som har gått har Röda Korsets Ungdomsförbunds frivilliga och personal träffat 1600 elever med vårt rollspel På Flykt, och det var när vi räknade i september! Genom rollspelet sprider vi kunskap och ger unga en möjlighet att reflektera om varför människor tvingas fly. Det viktiga arbetet fortsätter vi även nästa år och vi hoppas engagera ännu fler frivilliga som spelledare. Engagera dig eller boka rollspelet till din skola här!

Röda Korsets Ungdomsförbund fyllde i år femton år som självständigt ungdomsförbund. Det firade vi med pompa och ståt på Riksårsmötet i Norrköping tillsammans med Svenska Röda Korset. För att hylla frivilligt engagemang tog vi fram jubileumsskriften ”15 år av kärlek och respekt”. Där kan du läsa om vad tiden i Ungdomsförbundet betytt för frivilliga i början av vår historia och idag!

Förbundsstyrelsen har också hållit igång under 2011 och tog fram ett förslag på Verksamhetsinriktning och Humanitärpolitiskt program som gäller mellan 2012 och 2014. I juni antog Riksårsmötet båda dokumenten och vid nyår börjar arbetet för att förverkliga målen. Vi fortsätter satsa på att arbeta för barn och unga på flykt och utvecklar vårt påverkansarbete. Det är ett arbete vi gör tillsammans – lokalföreningar, frivilliga, förbundsstyrelse och personal!

Och du – gör som jag – skriv på vårduppropet så att alla i Sverige får tillgång till vård, oavsett deras legala status. Det är humanitet.

Jag och förbundsstyrelsen hoppas att du får ett härligt slut på 2011 och laddar batterierna inför 2012 med mys, kärlek, respekt och engagemang!

Det kommer åtminstone vi se till att göra – vi ses nästa år!

För två och ett halvt år sedan stod jag i Sundsvall och hade valts till ordförande för Röda Korsets Ungdomsförbund. Nästa år är det slut för mig och någon annan tar vid. Därför vill jag under de månader som kommer dela med mig om hur jag har tänkt och vad jag har gjort som ordförande. Och framförallt varför.

Jag tror och hoppas att det kan hjälpa organisationen och vårt arbete på vägen. Därför att någonstans därute finns nästa ordförande och nästa styrelse. Kanske är du sugen på att leda Röda Korsets Ungdomsförbund under åren som kommer?

Ring så tar vi en kaffe så lovar jag att svara på alla frågor du kan tänkas ha om vad det inneburit för mig!

För vet man inte vad som finns i backspegeln är det svårt att planera vägen framåt.