Humanitetsbloggen

Röda Korsets Ungdomsförbund har i många år ställt upp för migranter, unga som vuxna, på olika sätt. Det engagemanget visade verkligen våra lokalföreningar och frivilliga från norr till söder när vi tillsammans med ett 60-tal andra organisationer mobiliserade i vårduppropet.

Ca 12 000 underskrifter kom som jag tog hand om vid mitt skrivbord i Stockholm. Bara från vår lokalförening i Uppsala kom ca 1 000 underskrifter. Igår lämnades alla namn över till socialdepartementet från representanter för nätverket för rätt till vård.

Men regeringen är fortfarande handlingsförlamad och inget verkar hända. Många menar att det är Moderaterna som blockerar att utredningen som kom i maj förra året går ut på remiss. Det är ett nödvändigt steg för att komma närmare en förändrad lagstiftning.

Nu fortsätter vi kämpa med vårt påverkansarbete för allas rätt till vård under våren! Draken lyfter ju i motvind, eller hur?

Jag intervjuade Kid och Louise från Emanuelskolan i Sjöbo om vad de tyckte om Dilemmaspelet.  Kul att träffa dem tyckte jag och att Ungdomsförbundet får komma tillbaka och hälsa på !

Igår träffade vi åttondeklassare på Sandbäcksskolan och Emanuelskolan i Sjöbo för att prata om rasism och främlingsfientlighet. Eleverna gjorde Dilemmaspelet där de tvingas fly från sitt eget land på grund av förföljelse och konflikt. Dilemmaspelet togs fram av en frivilliggrupp till Way Out West förra året och är en miniversion av På Flykt.

När jag gjorde Dilemmaspelet första gången blev det en jättestark upplevelse. Min mamma rycktes helt plötsligt bort från mig på grund av val jag gjorde. Jag tvingades lista vilka som skulle följa med mig och därmed också vilka som blev kvar i Sverige.

Det fick mig att förstå vilka fruktansvärda och omänskliga val människor som tvingas fly ställs inför.

I Sjöbo röstade 36 % av eleverna på Sverigedemokraterna i skolvalet 2010. Därför känns det extra kul att just Sjöbos skolor var två av de skolor som snabbt hoppade på Nollrasismkampanjen och sade ja till att få besök från oss. Lärarna verkar väldigt engagerade, och de har till och med gjort fototävlingen på temat mångfald och fördomar till en bilduppgift under terminen.

Ett uppskattat besök blev Baron Samedi, eller Patrick Sessa, som han heter på riktigt. Patrick kom som ensamkommande barn när han var 12 år till Sverige. Nu är han en av gladiatorerna på TV4:s succéprogram.

- Hur vill du att din granne ska behandla dig? Behandla andra med den respekt du själv förväntar dig, sade Patrick till eleverna på plats.

För att lära sig något nytt och ompröva fördomar måste ung som gammal kunna snacka om det, få ställa frågor och reflektera. Det tror jag i längden är det bästa sättet att motverka fördomar, och därmed också rasism och främlingsfientlighet.

Ystads Allehanda hade sett vårt pressmeddelande att vi var på besök i Sjöbo. De intervjuade och fotade den grupp jag gjorde Dilemmaspelet med, bland andra Oliwer som du kan se här nedanför. Läs hela artikeln här! Kul att de kom och särskilt att de ville prata med de ungdomar vi träffade och deras upplevelser och tankar efter spelet.

I slutet av vårt pass frågade vi åttondeklassarna varför de trodde vi var ute på skolorna. Ett av svaren var för att alla ska må bra.

Och ja, jag tror också att alla skulle må mycket bättre i en värld utan fördomar och intolerans.

Vad är en fördom? Blir du sedd som någon du inte är? Då är du nog inte ensam. Så säger Leo Razzak som är inspiratör och föreläsare och med på Nollrasisms skolturné som Röda Korsets Ungdomsförbund deltar i under februari.

- Det tar i snitt 20 sekunder att döma en annan människa. Men vilken information använder du för att döma människan du har framför dig? Du har ju knappast haft tiden att lära känna henne/honom. Du använder dig av dina fördomar. Precis som den som dömer dig. Men så behöver det inte vara, fortsätter Leo.

Fördomar ger vi uttryck för när vi bedömer och tänker om en individ eller grupp utifrån generaliseringar, fantasier, förutfattade meningar eller föreställningar.

Imorgon deltar jag och ett gäng med våra frivilliga på ett skolbesök i Sjöbo där åttondeklassare ska få pröva på Dilemmaspelet – en miniversion av vårt rollspel På flykt där man får prova på hur det kan vara att fly och ställas inför svåra och ofta omänskliga val.

Leo Razzak är en av föredragshållarna som är med på turnén tillsammans med oss och vi får också sällskap av Jens Assur. Och imorgon ska det tydligen också komma en hemlig gäst….!

Kolla in Nollrasisms hemsida! Du som går i åttan kan delta i en stor fototävling på temat mångfald och fördomar .

I en tid då regeringen inte gör det enda rätta och agerar är det skönt att se att ungdomsförbunden gör enad sak oavsett politisk färg och visar vägen. Idag skriver LUF, CUF, Grön Ungdom, SSU och Ung Vänster på Svd Brännpunkt och kräver att regeringen agerar och skickar utredningen om rätt till vård för papperslösa på remiss.

Tillsammans med ca 12 000 personer, ett 50-tal organisationer där både Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund ingår är det här en fråga vi har kämpat för.

Jag kan inte annat än hålla med dem när de skriver: Vi uppmanar därför regeringen att se till så att denna skamfläck i Sverige förpassas till historien!

Nu hoppas jag att det blir eld i baken på regeringen, för de kan väl inte vara sämre än sina unga motsvarigheter.

Eller?

När jag läser att sajten Axpixlat uppmanat sina läsare till att avslöja papperslösa som lever i Sverige genom att lura asylgrupperna som hjälper dem.

Fy fan! Papperslösa är en grupp med människor i vårt land som lever i en oerhört utsatt situation. De förnekas grundläggande mänskliga rättigheter och lever i ständig oro över sin framtid.

Som tur var tog polisen tydligt avstånd från all typ av ”hjälp” från denna avkrok för fördomar och inhumana människosyn.

Alla rörelser och organisationer tar sitt startskott någonstans. På vägen händer det spännande grejer . Verksamhet startas och läggs ned. Föreningar blomstrar och ibland går det lite trögare. Att veta var vi kom ifrån är viktigt för att veta vart vi ska i framtiden. Nu kan du läsa Ungdomsförbundets 90-åriga historia!

I början av 2000-talet tog vi fram skriften Från rena händer till rena kläder. Här kan du läsa om namnbytet, självständigheten och alla verksamheter vi bedrivit.

Många svar till varför organisationen ser ut som den gör idag finns i vår historia. Men vi avgör hur framtiden ser ut. Bli inspirerad!

Och tycker du att 90 år låter lite mastigt på en onsdag så kan du läsa om våra senaste 15 år här .

Så kan det kännas efter ett härligt givande möte med människor du tycker om. Det är den känsla jag har när jag sitter på tåget hem till Malmö efter förbundsstyrelsens styrelsemöte i helgen. Att få omge mig med så driftiga, kloka och roliga personer är en lyx som jag önskar alla får uppleva. Och vi fick också en hel del gjort under helgen.

Igår klubbade vi verksamhetsplanen och budgeten för 2012. Det som är lite annorlunda den här gången är att vi ju har den nästan färska verksamhetsinriktningen för 2012-2014 som Riksårsmötet beslutade om förra året. Därför har vi haft ett treårigt perspektiv på vad som ska göras. Det innebär att vi har satt delmål för alla tre åren, och generalsekreteraren, Anna Nubäck, har formulerat aktiviteter för 2012. Nästa år följer vi upp hur långt vi har kommit och då kanske vi behöver omformulera delmålen.

Budgeten är också spännande men kan vara lite svår när man inte kan något om ekonomi. Anna hjälpte oss att förstå genom att gå igenom hur vi jobbar med vår budget och hur vi beräknar vad pengarna ska gå till. En viktig grej är till exempel att kika på vad olika verksamheter kostade förra året, och om några särskilda satsningar ska göras.

Det som känns superroligt att vi beslutade var en process för att ta fram en likabehandlingsplan för medlems- och frivilligorganisationen. Syftet är att öka tillgängligheten i organisationen och därmed mångfalden. För att göra det så kommer vi nu söka efter ett gäng med frivilliga som vill ingå i en arbetsgrupp med Jim och Therese från styrelsen samt några i personalen.  Är du intresserad, håll utkik här på bloggen!

Arbetsgruppen ska kartlägga organisationen och arbetar fram ett förslag på plan. Sen ska vi i organisationen, styrelsen, frivilliga, medlemmar, verksamheter och lokalföreningar se till att vi gör verklighet av planen. Allt detta häftiga som ska göras nu började med en motion till Riksårsmötet 2008 från Emil Dahlström som nu är aktiv i RFSL Ungdom. Jag tänkte skriva till honom i veckan och berätta hur långt vi har kommit. Hoppas att han blir glad.

Sedan beslutade vi också att ge generalsekreteraren i uppdrag att se över och utveckla hemsidan. Det finns många åsikter om vår hemsida i organisationen och nu ska alla dessa åsikter samlas in, sammanställas och så ska vi försöka göra så många som möjligt nöjda. Så har du kloka idéer, se till att berätta dem för oss! Hemsidan beräknas vara uppdaterad och klar i slutet av 2012.

Idag på förmiddagen hade vi en jättebra och kul diskussion om vårt framtida påverkansarbete. Läs gärna mitt blogginlägg från igår och kommentera! Styrelsen gav en arbetsgrupp i styrelsen bestående av mig, Kajsa, Dilem och Joakim i uppdrag att jobba vidare med att formulera en ideologisk grund och utarbeta de riktlinjer som Riksårsmötet beslutat om.

Särskilt viktigt blir för oss att under våren bygga upp en bra struktur för hur vi i styrelsen ska jobba tillsammans med kommunikationsteamet i personalen. En sån har vi inte idag. Dessutom vill vi se till att föreningar och frivilliga har de verktyg som krävs. Förhoppningsvis kan vi genom det här arbetet ”kratta manegen” så att nästa ordförande och styrelse kan lägga mer tid på utåtriktat påverkansarbete för att göra det humanitärpolitiska programmet till verklighet.

Vi fastslog också treåriga prioriteringar för Riksårsmötet 2012-2014. Bland annat har styrelsen sagt att vi vill fortsätta sätta den demokratiska processen i fokus. En viktig del av detta är att styrelsen vill satsa på att göra valprocessen transparent och sjysst genomförd så att alla ombud ska kunna känna att de kan göra ett bra val på Riksårsmötet. Styrelsen avslutade helgen med att prata om hur vi som grupp kan bidra till ett konstruktivt och respektfullt samtalsklimat inför, under och efter Riksårsmötet så att alla som vill känner sig bekväma att kandidera.

Ett sånt här möte gör att allt hårt arbete som görs verkligen känns värdefullt och att det blir resultat.

Jag hoppas att både styrelse och vår generalsekreterare går hem och chillar resten av söndagen efter allt jobb och engagemang de lagt ner i helgen!

En av de första grejerna vi brukar få höra när vi börjar engagera oss i Röda Korset är att vi är en neutral organisation och att vi inte tar politisk ställning. Jag upplever att våra föreningar och frivilliga på grund av det här är osäkra på vad de får säga och vad de får göra. Tänk om vi skulle bryta mot neutralitetsprincipen – svindlande tanke! På söndag förmiddag ska förbundsstyrelsen prata om påverkansarbete och vad vi behöver jobba med för att utveckla det vi redan gör. Här är en liten sneakpeak – kom gärna med dina tankar!

På Riksårsmötet förra året hände två saker som har betydelse för Röda Korsets Ungdomsförbunds påverkansarbete i framtiden. Dels antog vi vårt humanitärpolitiska program och dels fattade vi beslut om att förbundsstyrelsen ska utveckla riktlinjer för vårt påverkansarbete.

Programmet och våra prioriterade sakfrågor diskuterades på MOVE i november och då kunde du också lära dig mer i alla workshops som erbjöds. Under hösten har styrelsen arbetat fram ett förslag på en ideologisk grund för vårt påverkansarbete för att förtydliga vad påverkan handlar om för Röda Korsets Ungdomsförbund. Det jag skriver här är inspirerat av den texten.

Vi påverkar redan på många olika sätt
I Röda Korset runtom i världen jobbar vi för att lindra mänskligt lidande genom att möta lokala behov, till exempel genom att erbjuda läxhjälp till att våra frivilliga är först på plats när en naturkatastrof sker.

Påverkansarbete är för mig inte bara det som syns i media, utan också det som våra frivilliga och föreningar gör varje dag – jobbar med viktiga frågor för barn och unga genom att mötas. Vi påverkar genom att prata migration med skolungdomar och därmed påverkar vi attityder positivt. Det här är vi redan duktiga på!

Men hur förhindrar vi mänskligt lidande? Vi vill ju inte bara lindra effekterna av humanitära utmaningar i Sverige och i världen utan vi vill också förhindra dem. Varför klarar inte barn och unga sin skolgång? Vad är det som händer med klimatet? Då måste politisk förändring till. Därför bedriver vi humanitärpolitiskt påverkansarbete!

Att vara partipolitiskt och religiöst obundna
Ibland tror våra medlemmar och frivilliga att Röda Korsets Ungdomsförbund inte är politiska. Men det vi gör är i högsta grad politiskt – vi är ju humanitärpolitiska!

Röda Korsets Ungdomsförbund är däremot en partipolitiskt och religiöst obunden organisation. I praktiken kan det innebära att vi kritiserar ett eller flera politiska partier, beroende på vad deras ställningstagande är i själva sakfrågan om vi ser att konsekvenserna för enskilda är oacceptabla. Vår arbete för rätt till vård för alla är ett bra och aktuellt exempel på hur vi gjort detta i praktiken. Men vad de politiska partierna tycker påverkar inte vad vi tycker utan det bestämmer vi själva. Och hur gör vi det då?

Vår viktigaste princip är humanitet
Röda Korset har sju grundprinciper men principerna är inte helt likvärdiga. Den viktigaste principen är humanitet. Humanitetsprincipen är skälet till att Röda Korset bildades för mer än 150 år sedan. Tillsammans med vår grundprincip opartiskhet gör Röda Korset inte skillnad på människor i vårt arbete.

Men hallå, neutraliteten då?
Neutraliteten innebär inte att Röda Korset inte ska ta ställning, utan om att vi ska behålla allas förtroende och få tillgång till alla personer vi ska skydda och hjälpa opartiskt och utan diskriminering.

I väpnade konflikter och andra våldsamma situationer är neutraliteten dessutom en säkerhetsgaranti. Om Röda Korset uppfattas som partiska i situationer där det råder konflikt kan det innebära en risk för de som jobbar för oss och de vi vill hjälpa.

Neutraliteten är inte ett hinder för rödakorsrörelsen utan skapar möjligheter. Neutraliteten är i första hand en fråga om hur vi tar upp humanitära problem, inte vilka problem vi tar upp. Humanitet är fortfarande viktigast, men utrymme för humanitet måste först skapas.

Det här är vad jag skulle kalla en ideologisk grund till varför Röda Korsets Ungdomsförbund vi har ett uppdrag att påverka och ta ställning. Kanske rätar det ut några frågetecken du haft. Kanske skapas nya frågetecken.

Att veta varför vi gör något och på vilken ideologisk grund tycker jag är viktigt att få på plats. Sen ska vi lära oss rent praktiskt att påverka makthavare för det är vi än så länge nybörjare på. Men det ska väl inte vara så svårt.

Eller vad säger du? Berätta för mig!

Sent igår nåddes hela rödakorsrörelsen av det tragiska beskedet att Syriska rödahalvmåneföreningens generalsekreterare Dr Jbeiro dödats då en bil märkt med skyddsemblemet röda halvmånen beskjutits. Detta är ett av många fruktansvärda exempel på den urholkade respekten för skyddsemblemen och vilka konsekvenser det får som vi sett under de senaste åren.

Svenska Röda Korsets generalsekreterare kommenterade inatt i ett pressmeddelande Dr Jbeiros bortgång:

– Jag är chockad och bedrövad över denna sorgliga nyhet. Syriens Röda Halvmåne spelar en viktig roll i det svåra läge som nu råder i landet. Varje attack mot Röda Halvmånen, dess frivilliga och dess anställda försvårar deras viktiga uppdrag att som en humanitär och neutral part hjälpa sårade i konflikten.

Röda Korset har förmånen att få använda en av världens mest kända och respekterade symboler för humanitärt arbete i krig och fred. Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen är skyddsemblem som har ett gemensamt syfte: att rädda och skydda liv.

Skyddsemblemen ska ge skydd åt alla sårade och sjuka och åt civil och militär sjukvård i krig och väpnade konflikter. Det är staterna som äger skyddsemblemen och fe får, med några få undantag, enbart användas under krig. Ett rött kors på vit botten är skyddat enligt internationell och svensk lag.

Röda Korset har sedan vi grundades en stödjande och kompletterande funktion i förhållande till regeringen och myndigheterna både i krig och fred. Röda Korsets unika mandat i väpnade konflikter grundar sig på 1949 års Genèvekonventioner.

Men hur funkar det då med loggan som vi använder här i Sverige?

Jo, den svenska loggan för Röda Korset består av tre delar: ett rött kors med just vårt namn Röda Korset i svart mot vit bakgrund. Delarna får inte separeras. Det röda korset ska vara i mindre storlek och ska alltid kompletteras med namnet Röda Korset. Anledningen är att undvika all sammanblandning med skyddsemblemet.

Samma regler gäller för vår egen logga i Ungdomsförbundet. Vi får inte heller använda något annat än det röda korset av de tre skyddsemblemen i vårt land för att göra en logotyp.

Respekten för skyddsemblemen måste upprätthållas. Det är en fråga om liv och död.

Läs mer här i skriften Tre emblem!