Humanitetsbloggen

På söndag börjar politikerveckan i Almedalen i Visby. Jag ska dit och representera Ungdomsförbundet, hänga med vår coola förening på Gotland och delta på lite spännande programpunkter. Svenska Röda Korset har också bjudit in Yves Daccord, chef för Internationella rödakorskommittén, ICRC.

Yves Daccord deltar bl.a. i panelsamtalet “Armed conflicts of today: the end for neutral and independent humanitarian action?” tillsammans med ÖB Sverker Göranson, MSB:s generaldirektör Helena Lindberg samt forskaren Robert Egnell från Försvarshögskolan.

Själv hoppas jag på en vecka med många bra samtal, några sjyssta secondhandkap på Internationella torget och lyckade programpunkter för Röda Korset. Och så klart att jag får träffa Yves då!

I samarbete med Hemmets Veckotidning kommer Röda Korset utse Årets Pärla. Och vem är Årets pärla? Så klart är det någon med ett stort hjärta som osjälviskt ställer upp för sin omgivning och gör betydelsefulla insatser för andra människor. Det är en bra beskrivning på alla de unga rödakorsare som finns i Sverige!

Därför vill jag uppmuntra dig att nominera någon du tycker passar in på beskrivningen  senast den 1 juli 2011. Maila din nominering till Mona Nylund: mona.nylund@redcross.se.
Glöm inte skriva ditt namn och din adress samt den nominerades namn och adress i ditt mail! Berätta också varför du tycker de är värda att bli årets pärla.

Förstapriset värt 10.000 kronor
10 finalister kommer att väljas ut av en jury med representanter från Röda Korset och Hemmets Veckotidning. Finalisterna meddelas senast 11 juli och presenteras för omröstning. Vinnaren belönas med sötvattenspärlor eller ett presentkort hos Hallbergs Guld. Övriga finalister får också fina presenter!

Eventresa i höst
Vinnaren av Årets Pärla utses på en eventresa med Vikingline 23-24 oktober. En resa som både finalisten och den som står bakom nomineringen bjuds med på. På resan genomförs ett spännande program och det finns även egen tid för shopping m.m.

Jag vet att det finns hundratals pärlor vars hjärtan bankar för humanitet runtom i Sverige – vad väntar ni på? Nominera nu!

Samtidigt som vi firade midsommar i helgen uppmärksammades FN:s konvention mot tortyr i söndags den 26 juni. Konventionen kräver att varje land som ratificerat konventionen ska skriva in det absoluta förbudet mot tortyr, grym, inhuman och förnedrande behandling.

Svenska Röda Korset har vid flera tillfällen påpekat att Sverige, som en av 200 stater som skrivit under konventionen, ännu inte gjort det. Det måste bli möjligt att fälla utövare av regelrätt tortyr. Det skulle ge större tyngd till denna internationellt mycket viktiga konvention. Tortyr är inte bara misshandel, utan systematiska övergrepp och internationellt fördömda brottsliga gärningar.

- Inom Röda Korset ser vi konsekvenserna av att detta globala tortyrförbud ännu inte har fått avsedd effekt. Alltför många asylsökande som kommer till vårt land lider svårt av sviterna av tortyr. På våra rehabiliteringscenter kan en liten del få hjälp, men även om den hjälpen utökas måste man angripa den grundläggande orsaken till traumat, säger Svenska Röda Korsets generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström.

Viktiga frågor som mänskliga rättigheter tar inte sommarlov även om vi är upptagna med att dansa små grodorna runt midsommarstången.

Regeringen, innan ni lägger er i hängmattan så får ni fixa det här!

Efter en liten semester från bloggen blir jag väldigt glad att kunna berätta att Svenska Röda Korset inlett ett samarbete med Ramlösa så att fler människor får tillgång till rent vatten i Afrika. För varje liter vatten som Ramlösa säljer i Sverige så skänker de en liter vatten till vattensatsningen i flera afrikanska länder.

Redan idag samarbetar Svenska Röda Korset med rödakorsföreningar runt om i Afrika för att förse byar på landsbygden med rent vatten. Det här samarbetet gör att det arbetet kan öka!

Tillgången till rent vatten är en av de mest grundläggande och viktiga resurserna för att bekämpa fattigdom och mänskligt lidande, för både barn och vuxna.

Enligt UNICEF dör 5000 barn per dag på grund av brist på vatten eller att vattnet är smutsigt och ohygieniskt eller brist på toaletter. De flesta dödsfall beror till exempel på diarrésjukdomar som orsakats av dåligt vatten.

Brist på vatten är också en jämställdhetsfråga. Ofta faller ansvaret att hämta vatten på flickor i hushållet, vilket gör att de måste välja bort skolgång för att hämta vatten till familjen.

Förra året antog FN en resolution om att tillgången till rent vatten är en mänsklig rättighet. Sverige lade ned sin röst tillsammans med ett 40-tal andra länder. Sveriges agerande kritiserades från flera håll.

Jag tänker på att vad som är en självklarhet för mig är en överlevnadsfråga för miljoner människor och barn runtom i världen.

En strof från Bellmans ”Märk hur din skugga” susar förbi: Törstiga är vi alla.

Idag är det endast förunnat den rika världen att få släcka den törsten.

Det som gör mig så himla glad är att ungdomsförbundare finns på så många bra platser i samhället. Hala, ordförande i Malmöföreningen, har under flera år jobbat för unga i Malmö på stadskontoret.

Lyssna på henne i P4:s Lunchboxen som sändes igår! Grymt jobbat Hala!

Nu är den här – vår jubileumsskrift 15 år av kärlek och respekt med Röda Korsets Ungdomsförbund. Vi vill hylla det unga engagemanget och inspirera dig som är medlem!

Jag vill tacka fantastiska Camilla Andersson Bonnevier och Anna Bäcklund som lagt ner sin kärlek och tid på att tillsammans med mig göra skriften. Idag firade vi vår femtonårsdag med mamma, Svenska Röda Korset. Här ser ni våra fina kalashattar!

Ett till stort tack till Charlotta Baltazaar, Jörn Klawan och Karin Lundberg som gjort den assnygga layouten!

Som en av våra aktiva säger i skriften:

En dag kände jag att det var dags att sluta prata och börja göra något.

Så vad väntar du på? Ladda ner och läs den nu!

Och kan du inte få nog av Ungdomsförbundet efter det, så kan du se mitt tal till Svenska Röda Korsets Riksstämma på den här länken.

Plötsligt händer det. Det är juni igen och alla fantastiska medlemmar samlas för att fatta beslut om vår framtid. Det är Riksårsmöte och jag är lycklig.

Idag börjar vi med mingel – det bästa är när alla börjar strömma in!

I helgen firar vi att vi fyller 15 år som självständigt ungdomsförbund. Kl 15.30 på lördag lanseras vår jubileumsskrift 15 år av kärlek och respekt med Röda Korsets Ungdomsförbund här på rkuf.se. Läs och inspireras om vad ungt engagemang har betytt för vår organisation och för våra aktiva under vår historia!

Själv kommer jag ha partyhatt på mig hela helgen .

Strax innan har jag hållit tal till Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund. Talet kommer att filmas och går att se på Rednet i efterhand.

Igår kunde ni läsa om Yones som kom som ensamkommande till Sverige. Yones fick stanna på grund av ”synnerligen ömmande omständigheter”, vilket egentligen betyder att han egentligen inte anses ha skyddsskäl. Idag vill jag tipsa om Henry Ascher, barnläkare från Göteborg som efterlyst barnspecifika asylskäl.

Henry Ascher, barnläkare på specialistenheten Flyktingteamet i Västra Götaland, menar att användningen är symptomatisk för asylprövningen i förhållande till barn.

– Det vittnar om ett slags välgörenhetstänkande i motsats till att barn ges tillgång till den mänskliga rättigheten att söka och få asyl, säger han i Svenska Dagbladets artikelserie.

Ascher efterlyser därför barnspecifika asylskäl, t.ex. risk eller rädsla för sexslaveri.

Att barns egna asylskäl ofta inte kommer fram i asylprocessen har lyfts fram tidigare. Kanske är detta förslag ett sätt att lyfta fram barns rättigheter tydligare och starkare?

När vi upplever jobbiga eller roliga saker så känns de inte bara i hjärnan, utan också i hjärtat och kroppen. För ensamkommande flyktingbarn som själva fått genomleva en flykt från sitt hemland är upplevelserna och minnena många.

Barnläkare har rapporterat om att det våld som ensamkommande utsätts för på vägen till Sverige verkar bli grövre. Även sexuella övergrepp är vanliga. Det är tunga och svåra upplevelser och minnen att prata om.

I Svenska Dagbladets artikelserie om ensamkommande barn kan du läsa om Yones och hans upplevelser. Gripande och fruktansvärt.

Idag är det Sveriges nationaldag. På facebook ser jag inlägg från vänner som medvetet inte firar, medan andra tycker det är en självklarhet att hylla Sverige. Själv sitter jag och funderar på att det här med nationaldagen både är knepigt och härligt på samma gång.

Jag har aldrig firat nationaldagen. I år sitter jag dessutom på ett försenat tåg till Stockholm så det blir nog inget firande det här året heller.

Vissa menar att nationalstaten som koncept är uteslutande. Kanske har de rätt. Men jag gillar tanken på att få fira mitt land och det som jag vill att mitt land ska stå för. Jag tänker också att det är vi som bestämmer vad landet Sverige betyder för oss och vad vi vill fylla det med.

Jag vill fylla Sverige med medmänsklighet, värme och gemenskap. Jag vill att vi ska forma ett land som jag stolt kan berätta att jag kommer från när jag reser någon annanstans. Jag vill att barns rättigheter ska respekteras. Jag vill att vårt land fortsätter vara öppet för nya människor, nya kulturer och att vi kan utveckla vår framtid tillsammans. Jag vill kunna leva mitt liv uppskattad för den jag är och mina möjligheter och begränsningar, liksom att alla andra också ska kunna göra det.

Frågan är vilken väg som är bäst att gå för att göra det möjligt. Är det bäst att fira nationaldagen och fylla landet Sverige med det vi vill se? Eller ska vi strunta i att fira vårt land för att andra ska kunna känna sig välkomna här? Är nationaldagen en symbol och ett firande vi behöver eller ska vi bojkotta det för andra grejer?

Det fina med att bo i en demokrati en dag som denna är ju att du bestämmer själv vad du vill göra. Själv ägnar jag resten av tågresan till att vara tacksam för allt jag har fått i och med att jag är född i just Sverige och vad jag kan göra för att andra ska få samma möjligheter.

En rapport som jag själv inte har hunnit läsa än men som är på temat är Timbros ”Vem ska få bli svensk medborgare?” som släpptes för några veckor sedan. Vad betyder det att vara svensk? Och hur ser vi och andra länder på medborgarskapet? är några frågor som ställs.