Humanitetsbloggen

För några veckor sedan lanserades Sveriges tjejjourer sin sajt tjejjouren.se, där kan du hitta tankar och information om allt från vänskap till hur det är att ha sex.

Tjejjourerna består av tjejer som engagerar sig gratis för att finnas till för alla som vill ha någon att prata med och som definierar sig som tjej. Mycket bra sida tycker jag och bra att de finns.

Däremot är det deppigare att läsa att den enda killjouren som fanns lades ner 2008, och killar hänvisas till framförallt Ungdomsmottagningen eller Barn- och ungdomspsykiatrin. Anledningen till att killjouren lades ner var inte bristen på behov hos unga killar, utan bristen på killar som ville ställa upp och engagera sig i jouren. Röda Korsets Ungdomsförbund har länge försökt starta killgrupper, men det har varit svårt att hitta killar som vill arbeta för andra unga killar. Varför är det så?

Till Röda Korsets Ungdomsförbunds jour Jourhavande Kompis kan både killar och tjejer ringa in och chatta. Vi är unga människor som gärna lyssnar och finns där för andra unga!

Om knappt två och en halv månad möts vi alla i Örebro för vårt Riksårsmöte 4-6 juni. Men vi måste ju ha saker att diskutera, och här är det upp till er vad vårt möte ska handla om!

Är det något Ungdomsförbundet gör för mycket av, något du saknar eller som din förening tycker att organisationen borde göra mer av eller rentav börja göra? Det är bara du och ditt rödakorshjärta som vet vad framtiden bär med sig.

Dela med dig av det genom att skriva en motion till Riksårsmötet. En motion är ett förslag från en medlem, en lokalförening, en styrelse eller ett gäng medlemmar.

Skicka in motionen senast fredagen den 9 april kl 12.00 till styrelsen@rkuf.se eller använd snabblänken och lägg upp motionen direkt. Använd motionsguiden om du är osäker på hur du skriver en motion! Annars kan du ringa din närmaste konsulent eller kontakta oss i styrelsen.

Motionsguide Röda Korsets Ungdomsförbund

Min resa till Norrland avslutades med ett besök i Piteå. Där fick jag vara med om det historiska ögonblicket då ett gäng med coola engagerade ungdomar beslutade att starta en lokalförening för första gången på orten.

Men även om det först nu finns formell förening betyder inte det att det här gänget har legat på latsidan. Tvärtom. De har nästan haft lika mycket verksamhet och aktiviteter som en vanlig förening har under flera år.

En riktig ball grej är att Piteågänget på förra valborg rodde ihop en ungdomsfilmkväll på lokala bion på knappt en veckas tid. En och en halv timme innan bion skulle öppna var det kö längs hela gatan. 350 ungdomar kollade på film, hade kul och fick ett grymt alternativ till kanske ett onyktert och stökigt valborgsfirande. Socialnämndens ordförande hade hört av sig till några i föreningen och sagt att tack vare bioarrangemanget behövde inte kommunens socialjour göra en enda insats under valborg.

Utöver denna fantastiska insats bedriver föreningen medläsning och ungdomsarrangemang för ensamkommande flyktingungdomar på orten, deltar i en internationell kör och lagar kalasgod knäck och säljer på Röda Korsets julmarknad. Det är bara början på en lång lista som under 2010 kommer att bli ännu längre!

Som tack för att jag var mötesordförande fick jag ett av mina favoritbakverk, en vanilla donut från Pressbyrån. Vem blir inte pepp på Piteå då?

Häromdagen svarade migrationsminister Tobias Billström på debattartikeln som Ungdomsförbundet skrev tillsammans med andra organisationer. Vi krävde att Sverige ska pröva alla barns asylskäl här om de vid återsändande till första asylland riskerar att få sina rättigheter kränkta. Billström skriver att ”medlemsstater som inte sköter mottagandet ska inte tillåtas smita undan sitt ansvar.” Hans slutsats blir att inte frångå Dublinförordningen därför att detta skulle spela i Maltas händer och vara i deras intresse för att de då inte behöver ta tag i frågan.

Min slutsats, herr Billström, är att barn aldrig får vara pjäser i ett prestigespel om europeisk asylpolitik! Har du barnets bästa som utgångspunkt och inte statens intresse är det självklart att barnens rättigheter måste respekteras först och främst. Dessutom, varför är Migrationsverkets undantag för barn som skickas tillbaka Grekland okej men inte för barn som skickas tillbaka till Malta? Gör inte skillnad på barn och barn, Billström!

Billström avslutar med att skriva att denna fråga ”måste lyftas till EU-kommissionen som har ansvaret att sätta press på Malta för att de ska förbättra sitt undermåliga mottagande. Malta måste leva upp till sina åtaganden. Allt annat är oacceptabelt.”

Jag håller fullständigt med. Skillnaden mellan dig och oss är att vi har gjort något åt frågan genom att ställa krav på dig i din roll som migrationsminister. Nu är det din tur att släppa spelbrädet och agera nu för barnets bästa i främsta rummet!

Igår for jag för första gången till vackra Luleå tillsammans med Bengt Westerberg. I gnistrande sol och mängder av vit snö möttes vi av Anna-Lena, Natalie och Kamyar och tog oss till Luleås årsmöte som hölls på vackra Norrbottensteatern.

Bengt inledde med ett tal om vad vi står för i Röda Korset och vad det innebär att arbeta efter grundprinciperna. Humanitetsprincipen är vår ledstjärna och vi måste alltid söka vägar för att påverka situationen för människor i utsatta situationer, oavsett hur knepigt läget än är.

På mötet fanns de yngsta medlemmarna jag hittills har träffat på ett årsmöte i Ungdomsförbundet, tre syskon som deltagit i trädgårdsodling över sommaren tillsammans med en kretsordförande. De ropade högt ”Ja!” på alla frågor jag ställde som mötesordförande. Jättehäftigt! Vi fick också träffa representanter från Gammelstadskretsen utanför Luleå, dessutom var det en mängd aktiva från olika verksamheter – de allra flesta går fortfarande på gymnasiet!

Under året har föreningen bland annat bedrivit läxhjälpsverksamhet och anordnat ungdomskvällar på ett boende för ensamkommande på Hertsön. Heja Luleå!

I onsdags kväll åkte jag och Marita, konsulent i region öst, till Stockholm Nordvästs årsmöte. Det är ett kul gäng så jag förväntade mig en grym kväll i deras nya lokaler i Allhuset på Hässelby gård. Lite visste jag om vad som väntade oss.

Efter ett antal föreningsårsmöten i vår har jag blivit en ganska van mötesordförande. Kanske visste Hanna Ingelman-Sundberg, som på mötet avgick som ordförande, detta därför att en ny utmaning väntade mig. Föreningen har lyckats rekrytera ett gäng med kinesiska brudar till deras verksamhet för barn, Plåsterskolan, och alla hade kommit till Hässelby gård denna kväll. Jag behövde hålla årsmötet på engelska.

Sagt och gjort – jag översatte friskt och med glatt humör. I sann Harry Potter-anda så valde vi två ”correctors” (justerare) till mötet, styrelsen blev också beviljad ”freedom of responsibility” (ansvarsfrihet) för det gångna året. När vi kom till punkten då lokalföreningen ska anta organisationens stadgar så höll jag ett brandtal om hur viktig denna punkt var för den innebär att vi tillsammans ”are standing on the shoulders of humanity”. Hela översättningen kändes väldigt amerikansk och pampig. Nåja.

Det bästa var i alla fall engagemanget, glädjetårarna vid avtackningen, alla coola verksamheter som föreningen startat och alla grymma unga människor jag fick träffa. I Hässelby gård finns föreningen där unga finns, det finns en massa potential!

Min absoluta favorit under kvällen var Haydar, en ung kille som är ansvarig för musikstudion på Allhuset. Han var intresserad av att se hur det funkade på ett årsmöte och blev kvar hela kvällen. Inte ens alla våra medlemmar tycker att årsmöten är det roligaste som finns…

Snacka om engagemang – Haydar, coolaste killen i Hässelby gård! Men till nästa år har jag en ordbok på engelska med mig.

Fred på jorden är något som de allra flesta önskar sig, men fred är inte bara frånvaro av krig.

1984 antog rödakorsrörelsen den fredsdefinition som sedan kommit att prägla organisationens syn på fred.

För Röda Korset innebär fred i själva verket inte bara frånvaro av krig utan snarare en dynamisk process av samarbete mellan alla stater och folk; samarbete grundat på frihet, oberoende, nationell suveränitet, jämlikhet, respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov.

Något att tänka på under helgen. Och hör sen!

Röda Korsets Ungdomsförbund har tillsammans med bland annat RFSL Ungdom, Byggnads, Företagarna och Sverok bidragit till antologin ”Varför är rasism dåligt?” som Ungdom Mot Rasism står bakom.

Vi skrev om varför rasism är dåligt för unga flyktingar. Det här är några av skälen:

Rasism gör att unga flyktingar möts av misstänksamhet och isolering i Sverige.
Rasism gör att unga flyktingar möts av negativa fördomar och bristande stöd från samhället.

Rasism hindrar oss från att se till att alla barn och ungdomar, oavsett nationalitet, kan leva ett värdigt liv i trygghet. Unga flyktingar har rätt att vara människor och barn, precis som du och jag.

Det var bara några av de bra skälen till varför vi alla har ett ansvar för att motverka rasism. Läs hela antologin och inspireras här.

Sedan två år tillbaka har jag läst Sydsvenskan eftersom jag bor i Malmö, nyhetsbevakningen är väldigt bra av vårt röd-vita grannland. Det är med dystert och tungt hjärta jag har följt utvecklingen i Danmark. Senast idag läste jag en artikel om bland annat ytterligare skärpta regler för familjeåterförening.

Det här är vad Danmark nu inför: Idag får äkta makar inte ha tagit emot socialbidrag på ett år för att en familjeåterförening ska kunna bli aktuell. Den tidsfristen vill regeringen med Dansk folkepartis hjälp förlänga till tre år.

Avtalet ändrar också villkoren för flyktingar som reser tillbaka till det land de flytt ifrån. Om de framöver reser till hemlandet utan att först ha fått tillstånd till det kan de få uppehållstillståndet indraget i tio år. I dag finns inga begränsningar för sådana resor. Villkoren för att rösta i lokala val skärps från att ha vistats i Danmark i tre år till fyra år.

Det handlar alltså om att begränsa möjligheten för familjer att återförenas därför att de har varit tvungna att söka statligt stöd för att överleva sin vardag, om att begränsa människors rörelsefrihet och göra den utsatt för prövning av staten och att begränsa människors möjlighet att påverka sitt lokalsamhället. Det här skulle vi aldrig acceptera för svenska eller danska medborgare!

Jag skrev precis ett meddelande på facebook till min ordförandekollega Mads Espersen i Ungdommens Röda Kors i Danmark och frågade: Vad tänker ni göra åt den här utvecklingen? Vad vill ni ha för land i framtiden?

Även i Sverige läser vi också om främlingsfientlighet bland unga men också äldre. I lördags träffade jag Mia från en rödakorskrets i Ödeshög. Hon berättade att folk byter sida på gatan när de möter någon av utländskt ursprung i hennes samhälle. Jag trodde knappt mina öron!

Vi behöver din hjälp att motverka rasism och främlingsfientlighet, vi behöver din hjälp för att arbeta för unga flyktingars rättigheter och för barnets bästa.

Engagera dig nu!

Denna debattartikel publicerades idag på SvD Brännpunkt, du kan också läsa den här.

Debatten om situationen för de ensamkommande barn som Sverige har återsänt till Malta visar på ett allvarligt problem. Det handlar om vilka principer som ska vara vägledande för svensk flyktingpolitik.

En mycket stor andel av de ensamkommande barn som under de senaste åren har fått besked om att de ska återsändas till Malta har valt att gå under jorden. De vittnar om inhumana levnadsförhållanden på Malta.

Deras historier skiljer sig, men återkommande är beskrivningar av hur de har levt utan tak över huvudet, suttit inlåsta under fängelseliknande förhållanden och utsatts för kränkande behandling och våld av myndighetspersoner. De har varken tillgång till tillfredsställande vård eller möjlighet att gå i skolan. Problemen känns igen; vi har sett dem i Grekland, Italien, Cypern, Bulgarien. Listan kan göras lång över länder i EU som kritiseras för ett undermåligt flyktingmottagande.

Dublinförordningen reglerar vilket land som har ansvar för asylprövningen. Normalt blir det land där barnet har ansökt om asyl eller vistats ansvarigt för prövningen. Den som tar sig vidare till Sverige sänds alltså tillbaka till det första EU-landet som personen kommit till. Det är detta som händer med de ensamkommande barn som kommit via till exempel Malta.

Dublinförordningen förutsätter alltså att alla länder i Europa har ett likvärdigt system för asylprövning och flyktingmottagande. Så är det inte i praktiken. Flera EU-länder klarar inte av att leva upp till de krav som ställs i EU-lagstiftning och internationell rätt.

Sverige skulle kunna handla annorlunda. I Dublinförordningens artikel 3.2 finns en bestämmelse som ger medlemsländer rätt att göra undantag från att överföra en person enligt Dublinförordningen och på egen hand pröva deras asylansökan. I enlighet med denna undantagsmöjlighet har Migrationsverket tidigare beslutat om ett generellt undantag för ensamkommande barn som kommit via Grekland efter att förhållandena där har blivit kända. Men trots åtskilliga larmrapporter, vittnesmål och bildbevis tar Sveriges regering och Migrationsverket inte tillräckligt ansvar för de barn som kommer hit via andra EU-länder.

Idag pågår en ansvarsmässig rundgång. Migrationsverket anser sig inte ha möjlighet att göra generella undantag från Dublinförordningen med mindre än att det finns ett politiskt beslut. Regeringen å sin sida hänvisar till Migrationsverkets individuella bedömningar. Konsekvensen blir att barn riskerar att inte få de rättigheter tillgodosedda som Sverige säger sig värna om.

Det står alltså klart att det finns en möjlighet att låta ensamkommande barn få sina asylskäl prövade i Sverige. Vi menar att det dessutom är en skyldighet för Sverige att göra det i de fall det finns risk för att barnets rättigheter kränks vid ett återsändande. Genom att tillträda Barnkonventionen och flyktingkonventionen, som kräver en rättssäker prövning, har Sverige förpliktigat sig att respektera rättigheterna, skydda barn mot kränkningar och tillförsäkra dem deras rättigheter. Detta tredelade ansvar kommer till uttryck på flera ställen i konventionstexterna.

Principen om barnets bästa finns också formulerad i utlänningslagens portalparagraf. Beslut som rör barn ska ta hänsyn till barnets hälsa och utveckling samt vad barnets bästa i övrigt kräver. I lagens förarbeten framhålls att bestämmelsen ska ges en meningsfull och reell innebörd i enskilda beslut. Principen om barnets bästa bör vara vägledande också i tillämpningen av Dublinförordningens undantagsklausul.

Att tillämpa Dublinförordningen på det sätt som nu sker innebär att barn som redan upplevt krig, förföljelse och andra svåra förhållanden utsätts för ytterligare trauman genom attskickasmellanotrygga levnadsförhållanden,istället för att direkt erbjudas en rättssäker asylprövning och möjlighet till ett stabilt hem, sjukvård och utbildning.

Vi har alltså en konvention om barns rättigheter som gör att vi är skyldiga att respektera, skydda och uppfylla barnets bästa och en klausul i Dublinförordningen som ger oss möjlighet till undantag. Vi kräver att regeringen och Migrationsverket gemensamt tar ansvar för att fullgöra skyldigheten genom att utnyttja undantaget i de fall då barnens rättigheter riskerar att kränkas vid överföring till ett annat EU-land.

ANDERS WEJRYD, ärkebiskop i Svenska kyrkan
BENGT WESTERBERG, ordförande Svenska Röda Korset
BIRGITTA DAHL, ordförande Unicef Sverige
MARTINA ANLÉR, ordförande Röda Korsets Ungdomsförbund
MARGARETA BLENNOW, ordförande Svenska Barnläkarföreningen
INGEBORG SEVASTIK, ordförande Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd (FARR)
INGER ASHING, ordförande Rädda Barnen