Humanitetsbloggen

Röda Korset är unika på många olika sätt. Ett av dem är att vi har en oerhört stark internationell närvaro samtidigt som vi verkar lokalt. Idag finns det 187 rödakors- och rödahalvmåneföreningar i världen efter att Maldiverna dök upp i familjen i höstas. Jag har haft förmånen att få uppleva även den internationella delen av vår rörelse på plats ute i världen. Här är mina reflektioner.

Unga i rörelsen tycker ofta att saker och ting rör sig trögt och sakta i Svenska Röda Korset. Jag förstår dem. Det finns massvis av kompetens och erfarenhet men det tar tid att förändra något.  På andra ytterkanten har vi ungdomsdelen som ibland har ett minne som en guldfisk men utrymme för kreativitet. Och som du vet är aldrig saker svarta eller vita, vi är alla lite både och.

När den förra ordföranden Marika Bystedt slutade sade hon till mig att Röda Korsets Ungdomsförbund behöver en internationell strategi. (Det behöver vi fortfarande, jag har inte hunnit dit på min att-göra-lista för ordförandeskapet.)  Hon hade helt rätt. För att få igenom en förändring internationellt behövs kontinuitet och tålamod. Men också prioriteringar och taktik.

Det som är tydligt för mig är att den största påverkan kan vi ha genom att påverka Svenska Röda Korsets ståndpunkter internationellt. Och här är det vi ibland svär över i Ungdomsförbundet enorma styrkor hos vår moderorganisation. Det internationella förbud mot kärnvapen jag skrev om tidigare hade diskuterats längre än många våra unga frivilliga, inklusive jag själv, har levt. Snacka om att inte kunna ge upp när man möter lite motstånd.

På helgens styrelsemöte kommer vi gå igenom den internationella nivån i Röda Korset för att förbereda oss inför det årliga nordiska styrelsemötet som vi har varje vår. Det ska bli riktigt kul! Styrelsen vet det inte ännu heller men om jag hinner få leverans så ska de få varsitt ex av ”Ett minne från Solferino”. Den perfekta presenten för att väcka liv i rödakorshjärtat!

Ett ytterligare sätt att fortsätta vara en stark och tydlig ung röst internationellt för Ungdomsförbundet är att bygga vidare på just det nordiska samarbetet. Vi är starka föreningar med mycket resurser, men med det kommer ett ansvar att vara lyhörda för alla ungas behov och vilja i andra nationella föreningar. Min erfarenhet är att ett nordiskt slag för bröstet inte leder till ömsesidiga utbyten. Även här måste vi bygga på varandras styrkor samtidigt som vi är inlyssnande och ödmjuka.

Sent igår nåddes hela rödakorsrörelsen av det tragiska beskedet att Syriska rödahalvmåneföreningens generalsekreterare Dr Jbeiro dödats då en bil märkt med skyddsemblemet röda halvmånen beskjutits. Detta är ett av många fruktansvärda exempel på den urholkade respekten för skyddsemblemen och vilka konsekvenser det får som vi sett under de senaste åren.

Svenska Röda Korsets generalsekreterare kommenterade inatt i ett pressmeddelande Dr Jbeiros bortgång:

– Jag är chockad och bedrövad över denna sorgliga nyhet. Syriens Röda Halvmåne spelar en viktig roll i det svåra läge som nu råder i landet. Varje attack mot Röda Halvmånen, dess frivilliga och dess anställda försvårar deras viktiga uppdrag att som en humanitär och neutral part hjälpa sårade i konflikten.

Röda Korset har förmånen att få använda en av världens mest kända och respekterade symboler för humanitärt arbete i krig och fred. Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen är skyddsemblem som har ett gemensamt syfte: att rädda och skydda liv.

Skyddsemblemen ska ge skydd åt alla sårade och sjuka och åt civil och militär sjukvård i krig och väpnade konflikter. Det är staterna som äger skyddsemblemen och fe får, med några få undantag, enbart användas under krig. Ett rött kors på vit botten är skyddat enligt internationell och svensk lag.

Röda Korset har sedan vi grundades en stödjande och kompletterande funktion i förhållande till regeringen och myndigheterna både i krig och fred. Röda Korsets unika mandat i väpnade konflikter grundar sig på 1949 års Genèvekonventioner.

Men hur funkar det då med loggan som vi använder här i Sverige?

Jo, den svenska loggan för Röda Korset består av tre delar: ett rött kors med just vårt namn Röda Korset i svart mot vit bakgrund. Delarna får inte separeras. Det röda korset ska vara i mindre storlek och ska alltid kompletteras med namnet Röda Korset. Anledningen är att undvika all sammanblandning med skyddsemblemet.

Samma regler gäller för vår egen logga i Ungdomsförbundet. Vi får inte heller använda något annat än det röda korset av de tre skyddsemblemen i vårt land för att göra en logotyp.

Respekten för skyddsemblemen måste upprätthållas. Det är en fråga om liv och död.

Läs mer här i skriften Tre emblem!

Röda Korset i Sverige deltar just nu i ett stort europeiskt forskningsprojekt om frivillighet. Forskarna och Svenska Röda Korset är nyfikna på vad som motiverar dig och hur nöjd du är med ditt frivilliga engagemang. Med den kunskapen kan vi förhoppningsvis bli ännu bättre på ta hand om och utveckla dig som engagerar dig hos oss. Därför behöver vi din hjälp och din egen berättelse!

Bidra till att vi får lära oss mer om vad det är som driver frivilliga i Röda Korset genom att svara på några frågor här. Enkäten tar ca 15-20 minuter att besvara.

Som tack för att du ställer upp ger forskningsinstitutet oss 4 000 kr till Röda Korsets sociala arbete.

Sista dag att svara är den 29 mars – skicka gärna vidare länken inom din förening och verksamhet!

Som ordförande ska du tillsammans med ditt team av styrelseledamöter, generalsekreterare och personal utveckla organisationen i enlighet med medlemmarnas vilja och Riksårsmötets beslut. Det är ett spännande uppdrag som ofta är både abstrakt och lite svårt att greppa till att börja med. Resultaten av vår insats som styrelse kommer ofta några år fram i tiden. Därför gäller det att ha tålamod.

Desto närmare och påtagligare är den personliga utveckling som sker i styrelsen som personer när vi utmanas av nya frågor, nya utmaningar och nya bekantskaper i vårt styrelseuppdrag. Jag har nu under nästan fyra år, varav tre som ordförande, fått arbeta med och följa ett femtontal personer i styrelsen. Det är häftigt att följa grupprocessen vi rör oss i och se vad som händer med oss när vi möter motstånd, när vi åstadkommer resultat tillsammans och när vi bara är oss själva.

Jag har börjat varje styrelseår med att under sommaren resa runt och träffa både nya och gamla ledamöter för att diskutera deras förväntningar, vad de vill med sina uppdrag och vilka styrkor de tar med sig till styrelsen. Varje år vid den här tiden följer vi upp med ett utvecklingssamtal om hur arbetet känns, hur de ser på sin egen utveckling, vår relation och organisationens framtid. Det är enormt givande att höra varje individs reflektioner om sig själv, gruppen och vårt arbete men också hur de ser på mig som ledare och hur jag kan utveckla mitt ledarskap.

Att ta den tiden som ny ordförande för att lära känna sin styrelse är något jag varmt rekommenderar. Genom att lära känna andra och dig själv hittar du nycklar till ett framgångsrikt ledarskap och därmed ordförandeskap.

Lärdomskurvan som ledamot och ordförande i Röda Korsets Ungdomsförbund är brant, om du låter den vara det. Jag är övertygad om att den som går in i sitt ledamotsuppdrag och tar ansvar, inte bara för Röda Korsets Ungdomsförbunds utveckling, utan också sin egen får en resa som de minns hela livet.

Är du redo för din?

Egentligen kan jag inte göra det jag nu vill tipsa om rättvisa i ord. Jag skrattade, grät, förundrades och inspirerades av alla dessa talare som jag fick äran att lyssna på i Genève när ICRC och TED samarbetade i TEDxRC2 – Multiplying the Power of Humanity.

Vill du ändå höra någon berätta om upplevelsen så tipsar jag om Peace is My Language:s berättelse från den där söndagen i november.

Titta helst på allt och sprid till andra! Men har du bara 15 minuter att avvara, då får du inte missa Alberto Cairo som är chef för det ortopediska programmet i Afghanistan om hur mänsklig värdighet inte kan vänta på bättre tider.

Har du 30 minuter, då vill jag att du ska titta på Patrick Chappatte som rapporterar nyheter från krig och katastrof som serietecknare.

Blir du liksom jag lite förvirrad när medlemsaviseringen dimper ner i brevlådan? Här kommer min ”guide till medlemskap för dummies” som reder ut koncepten!

Röda Korset i Sverige består av Svenska Röda Korset och Röda Korsets Ungdomsförbund. Alla är sedan 2009 medlemmar i båda organisationerna till och med att du är 30 år, om du inte aktivt avstår från medlemskap i någon av organisationerna.

Du kan välja att betala medlemskap antingen till Ungdomsförbundet eller Svenska Röda Korset.

Betalar du till Ungdomsförbundet kostar det 50 kr som går direkt till din lokalförening. Du är också så kallad ingångsmedlem hos oss vilket gör att Ungdomsförbundet kan söka anslag från Ungdomsstyrelsen som ger stöd till ungdomsorganisationer.

Betalar du till Svenska Röda Korset kostar medlemskapet 200 kr som går till din lokala krets, deras motsvarighet till lokalförening, och till den nationella nivån. Då är du så kallad rörelsemedlem hos Ungdomsförbundet och då kan vi inte räkna dig när vi söker stöd från Ungdomsstyrelsen.

Oavsett vilket, har du rösträtt på lokala årsmöten och kan väljas till förtroendeuppdrag i båda organisationerna på alla nivåer.

Och nu till anledningen till att jag skrev detta – aviseringen!  Vårt medlemssystem Orion klarar nämligen inte av att hantera detta som jag nu förklarat så kristallklart.

Därför får du två aviseringar hemskickade. Vill du först och främst stödja Ungdomsförbundets lokala verksamhet ska du fortsätta betala den på 50 kr.

Klart som korvspad eller hur? Om inte, ring din konsulent!

Ps. Om du har aviseringen tvärtom, dvs att du ska betala 200 kr och den andra är makulerad betyder det att du förmodligen att du betalade till Svenska Röda Korset när du blev medlem. Vill du då byta kontaktar du medlemsservice på med.hjalp@redcross.se!

Vilka är det som är med i valberedningen och var var kommer ni ifrån?

Hakim Alipour från Karlstad, Maria Fernandes från Stockholm, Tina Dob från Uppsala, Svante Martinsson från Göteborg och Sara Persson från Umeå.

Vad är er uppgift i valberedningen?

Vår uppgift är att hitta personer till förbundsstyrelsen, valberedningen, verksamhetsrevisorer, mötespresidium på RÅM och inte minst en ny förbundsordförande.

Hur ska ni gå tillväga för att göra det?

Vi hoppas att så många som möjligt ska nominera personer till dessa poster och även våga nominera sig själv. Vi kommer även att prata med personer i förbundet för att se hur de tycker den framtida styrelsen ska se ut. Sen kommer vi även att lägga ut annonser.

Hur ska man gå tillväga om man vill nominera?

Om man vill nominera någon annan eller sig själv så kan man kontakta oss i valberedningen på mejlen: valberedningen@rkuf.se

När ska dessa nomineringar vara klara?

Man har på sig till den 1 mars att nominera andra och sig själv. Sen kan man även kandidera på plats på Riksårsmötet 8-10 juni i Göteborg.

Kolla in valberedningens annonser till alla olika förtroendeposter här!

Inför valet 2010 gick Kristdemokraterna till val på sin slogan ”verklighetens folk”. Den senaste veckan har frågan om tvångssterilisering av de transpersoner som byter juridiskt kön diskuterats vilt efter att uppgifter spridits om att regeringen kommit överens om att inte avskaffa dem. Kristdemokraterna är tillsammans med Sverigedemokraterna det enda parti som vill fortsätta med tvångssteriliseringarna.

Lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall trädde i kraft 1972. Den lag som innebar att Sverige tvångssteriliserade till exempel romer, samer och personer som ansågs ha fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar togs bort fyra år senare, 1976. Sedan1999 erbjuds ersättning till de som tvångssteriliserades under 1930-70-talet. Men tvångssteriliseringskravet vid juridiskt könsbyte har fått leva kvar i ytterligare fyra decennier.

En manifestation anordnades igår i samband med årets första partiledardebatt i riksdagen för att avskaffa tvångssteriliseringarna och idag skriver RFSL Ungdom tillsammans med tre av Alliansens ungdomsordförande på SVT Debatt och uppmanar Alliansen att söka riksdagsmajoritet utan Kristdemokraterna för att få till en lagändring. Den internationella kritiken är med rätta hård och tydlig. Skärpning, Sverige!

På Kristdemokraternas hemsida kan deras partislogan läsas på förstasidan – ”ett mänskligare Sverige”. Jaså, för vem då och på vilka villkor?

Verklighetens folk göre sig icke besvär med mig, då bor jag hellre i det parallella universum där vi säger nej till en människosyn och tvångsingrepp som luktar unken garderob från forntiden, och ja till mänskliga rättigheter.

Missa inte att skriva på den internationella namninsamlingen för ett avskaffande av tvångssteriliseringar i Sverige.

Förra året vid den här tiden fick många ungdomsorganisationer besked att deras anslag från Ungdomsstyrelsen minskade. Så var även fallet för Röda Korsets Ungdomsförbund. Samtidigt hade antalet medlemmar och antalet organisationer ökat. Vi fick dra ner på viss planerad verksamhet, och de potter som våra föreningar kan söka. Andra ungdomsorganisationer drabbades hårdare när deras ofta enda trygga intäktskälla sänktes med upp till 20 %. I år fick åtminstone vi mer än vad vi hade budgeterat för, men trenden består. Fler unga väljer att engagera sig men inga nya medel skjuts till.

Felix König, nytillträdd ordförande för LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, kommenterade beskedet i ett pressmeddelande:

- Siffrorna visar det vi vet: allt fler unga väljer att engagera sig i en ungdomsorganisation, och att antalet ungdomsorganisationer som lever upp till kraven för stöd också blir fler. Det är roligt, och viktigt.

Men Felix König understryker också att ungdomsorganisationerna ska inte bestraffas ekonomiskt för att man bedriver ett framgångsrikt arbete.

Det är talande att Ungdomsstyrelsen i sitt pressmeddelande om anslagen inte nämner något om att fler får dela på lika mycket som förra året. Samtidigt berättar man att syftet med stödet är ge ungdomar en meningsfull fritid på sina egna villkor och stödja den demokratiska utvecklingen. Ungdomsstyrelsen menar vidare att det är ett sätt för samhället att förebygga utanförskap hos ungdomar och stödja ungas engagemang.

Medan jag skriver detta lyssnar jag på årets första riksdagsdebatt. Budskapet är tydligt – alla partier vill satsa på ”våra ungdomar”. De vill bryta utanförskapet, ge unga utbildning, få unga i arbete. Det är mycket som lovas.

För mig är det tydligt att investeringar i det unga civila samhället bidrar till vad politikerna vill åstadkomma. Men hur ska man då tolka att samma pengar från Ungdomsstyrelsen ska räcka till fler? Kanske att det är trendigt att vara ung men få vill betala för vår utveckling, i alla fall inte när den sker i det civila samhället.

Vilket gäng avgående och inkommande engagerade frivilliga jag träffade idag på Växjös årsmöte! Förutom en imponerande verksamhetsberättelse med fem omfattande verksamheter, varav en nyuppstartad, bubblar det av idéer och kraft för att bygga vidare under 2012.

Som en del av vår verksamhetsuppföljning har vi börjat räkna bland annat hur många frivilliga vi har. Det har Växjö också gjort. Två av Växjöföreningens verksamheter, läxhjälpen och kompisgruppen KUSIN, har tillsammans haft fler än 50 träffar för barn och unga under året.

Med ett snitt på ca 15-20 deltagare per gång så är min gissning att det inte bara är många träffar, de gör nytta och är meningsfulla för de som kommer dit. Nyckeln? Bra struktur, utbildning, frivilligkontrakt och en massa driv.

Man ska inte stirra sig blind på siffror när man pratar resultat men ibland är det en så fantastisk känsla att fatta omfattningen på all viktigt och fint som görs av våra föreningar.

Stor kram och lycka till önskar jag den nya styrelsen!