Vad är en motion och proposition?

Motioner:

En motion till riksårsmötet är ett skriftligt förslag som sedan lokalföreningarnas ombud beslutar om på plats på mötet. En motion kan komma både från enskilda medlemmar, grupper av medlemmar, lokalföreningsstyrelser och även från hela lokalföreningar. För att motionen ska kunna komma från hela lokalföreningen krävs det att den blivit godkänd av föreningens årsmöte.

Motioner till riksårsmötet som handlar om förändringar i våra stadgar behöver komma in till förbundsstyrelsen senast 4 månader före mötet ska äga rum. Övriga motioner ska skickas in senast 8 veckor före.

När en skriver en motion till riksårsmötet är det viktigt att tänka på att förslaget ska påverka hela förbundet. Tänk igenom syftet med förslaget – är det något som kommer främja hela organisationen och vara görbart i alla föreningar runt om i landet?

I en motion är det också bra att vara konkret och strukturerad för att det ska vara tydligt vad det är ombuden röstar för eller emot. Därför rekommenderas att en delar upp motionen i tre delar: rubrik, brödtext och att-satser. Rubriken sammanfattar motionen kort, brödtexten innehåller en kort bakgrund och din motivering till varför du vill se denna förändring. De så kallade att-satserna är själva kärnan i motionen – det är utifrån dessa som årsmötet kommer att fatta sitt beslut om motionen.

Till exempel skulle en motions att-sats kunna vara: att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att se över möjligheterna att byta till en mer användarvänlig mailportal

Här hittar du ett exempel på hur en motion kan se ut i sin helhet, och den kan även användas som mall för din motion!

Propositioner:

Förslag som förbundsstyrelsen lägger till mötet kallas för propositioner. Alla lokalföreningar får stadgepropositionerna skickade till sig senast den 30 november året innan kommande riksårsmöte. Övriga propositioner skickas ut senast den 15 februari.

Alla inkomna motioner och propositioner skickas även ut tillsammans med övriga handlingar senast 4 veckor innan årsmötet.

 

Från motion och proposition till beslut!

På riksårsmötet använder vi oss av en metod för inkludering av beslut som kallas påverkanstorg. Syftet med påverkanstorget är att alla närvarande medlemmar ska få diskutera motionerna och propositionerna innan beslut kring dessa tas. Det är helt enkelt en möjlighet för de närvarande att debattera, diskutera och reflektera över sina kommande beslut, tillsammans med motionärer och förbundsstyrelse!

På påverkanstorgen finns även diskussionsledare, som hjälper till att få igång diskussionerna kring de olika motionerna, samt diskussionssekreterare, som antecknar vad som sägs och även är behjälpliga då ombud vill skriva yrkanden. Även om alla medlemmar har rätt att diskutera på påverkanstorget så är det endast riksårsmötets ombud som har rätt att skriva yrkanden till motionerna och propositionerna.

Påverkanstorget brukar på riksårsmötet vara öppet i två perioder om ett par timmar vardera. Ombuden har här möjlighet att stötta det yttrande som de tycker är starkast och det förslag som flest ombud stöttar kommer att läggas fram som huvudförslag i plenum när beslut sedan ska fattas.