Lokaltidningen uppmärksammade två av våra duktiga verksamhetsledare i en intervju där de bl.a. berättar om hur man kan bli volontär på hemmaplan.

För att berätta mer om våra kompisgrupper har vi också gjort några egna intervjuer med våra verksamhetsledare. Läs intervjuerna med Kimberly, Simon och Nina.

Anna Kindal och Sofia Casselbrant är verksamhetsledare för Ungdomsförbundets kompisgrupper. Foto: Lena Karlsson

En gång i veckan besöker en grupp tjejer från vår förening boendet Aurora där de umgås och hjälper tjejerna som bor där med läxor. Huvudfokus ligger på läxhjälpen, men gruppen anordnar även en del aktiviteter utanför boendet.

Målet med integrationsgruppen är att underlätta ungdomarnas integrering i det svenska samhället genom att öva på att prata svenska och att skapa ett kontaktnät utanför skolan och boendets personal. Man har märkt att särskilt tjejerna på boendet möter stor främlingsfientlighet från andra Sollefteåbor. Genom att rekrytera boende i Sollefteå hoppas man minska den främlingsfientligt som blivit tydlig under senare år.

Aurora är ett asylboende i Sollefteå med platser där killar och tjejer från olika delar av världen bor i väntan på uppehållstillstånd. Åldern på ungdomarna varierar; de flesta är mellan 15-18 men Sollefteå kommun tillåter att de som önskar bor kvar några år efter myndighetsdagen. Det bor ca 14 tjejer på boendet och de har en egen våning separat från killarna.

Gruppen besöker boendet en gång i veckan och upp till 5 av de boende tjejerna deltar varje gång. Man ses alltid i det allmänna utrymmet och erbjuder läxhjälp, fika, sällskap och samtal. Ungefär en gång i månaden gör man aktiviteter utanför boendet, som bio, fika eller simning.

Kimberly var aktiv i ett halvår innan hon blev verksamhetsledare och tror att det är en fördel att ha varit aktiv i verksamheten innan man blir verksamhetsledare. En förutsättning är att få en bra överlämning från den tidigare verksamhetsledaren, vilket hon fått. Gruppen har också en vice verksamhetsledare som delar arbetsuppgifter med Kimberly, vilket underlättar arbetet. Man har inte haft några aktiva under 18 år. Kimberly själv, var 19 år när hon blev aktiv och ser att det skulle vara väldigt positivt med frivilliga under 18 som kan möta de boende på samma nivå som de själva. Man har försökt rekrytera yngre frivilliga, men ännu är det ingen som har nappat. Förra året var man ca 8 frivilliga och har nu blivit så många som 18 stycken. Man är ungefär 4 frivilliga varje gång och alla gör besök runt 1 gång i månaden. Eftersom det märks så tydligt vilken skillnad man gör genom sitt besök, skulle det vara värdefullt om det vore möjligt att besöka boendet 2 gånger i veckan.

Tjejgruppen har inte haft några frivilliga som tidigare själva varit aktiva. Däremot har killgruppen haft en frivillig som för några sedan själv bodde på boendet.

Gruppen har inte gått någon kompisutbildning, men Kimberly ser ett stort behov av det och tror att den skulle hjälpa gruppen med sin struktur och ge tydligare riktlinjer för de frivilliga att hålla sig till. T.ex. har man bestämt att man inte ska träffa tjejerna på deras rum, utan att alla ses i det allmänna utrymmet för att ingen ska känna sig utelämnad. Denna bestämmelse bidrog till att två tjejer som från början inte ville prata med varandra nu har blivit kompisar efter att de umgåtts i en större grupp. Det känns bra för de frivilliga att den principen att luta sig mot, så att det inte blir ett beslut som måste tas varje gång situationen uppstår. En del av de frivilliga har blivit kompisar med de boende, vilket bara ses som positivt. Det är dock viktigt för de frivilliga att veta var gränsen mellan frivillig och kompis går, så att man känner sig trygg i sin roll.

Kontakten med personalen på boendet har varit bra. Däremot uppstod det en situation när boendet, för inte så länge sedan, blev ett HVB-hem (hem för vård eller boende) som gjorde att alla frivilliga var tvungna att visa upp utdrag ur belastningsregistret. Eftersom det tog väldigt lång tid att få ut utdragen från polisen, kunde de inte besöka boendet på flera veckor. Då uppstod en del diskussioner med personalen, eftersom de frivilliga menade att de ju fått besöka boendet innan, utan utdrag och då borde det ju vara ok fram till dess att utdrag kan uppvisas eller att få träffas utanför boendet. Nu har alla fått sina utdrag och verksamheten rullar på som vanligt.

Det bästa med att vara aktiv i verksamheten är när man ser hur tjejerna växer i sig själva och blir självsäkra ju längre in på terminen man kommer, och hur snabbt de lär sig svenska. Det har hänt att någon av tjejerna har ringt och berättat om något bra eller kul som har hänt och ”tack vare dig gick det här bättre”. Tjejerna ser verkligen ser fram emot våra besök och det märks verkligen att man gör skillnad.

Transit är den första anhalten nyanlända kommer till när de anländer till Sverige och de bor på boendet i ungefär en vecka i väntan på besked. Det är 9 frivilligorganisationer som turas om att besöka de boende under veckans alla dagar. Förutom Röda Korsets Ungdomsförbund är det Rädda Barnen, Amnesty, IM, Frälsningsarmén och en del kyrkor. Alla organisationer delar på en loggbok som förs över hur många barn som deltar vid varje besök, samt en gemensam mail där man utbyter information om boendet, utbildningar och annat som kan vara alla till nytta. Man har också möten 2 ggr/året med alla organisationer, samt 1-2 möten med organisationerna och med Migrationsverkets kontaktperson.

Röda Korsets Ungdomsförbund började besöka boendet 2003 men det var först för 2-3 år sedan som man fick tillgång till ett eget utrymme för aktiviteter, då det på boendet inte finns någon särskild avdelningen för barnen att vistas i under dagen. Man besöker och möter både barn och vuxna, men fokus ligger framförallt på barnen.

Totalt består gruppen av 13 frivilliga, varje gång är man 4 eller 5 aktiva som besöker boendet varje måndag mellan klockan 18-20. Gruppen besöker aldrig boendet om de är färre än 3 personer och då endast om det är erfarna besökare som är med. Antalet boende som deltar med hur många som befinner sig på boendet den aktuella tidpunkten, allt från 20-30 till uppemot 200 personer. Eftersom det är ett korttidsboende så är det i princip alltid nya personer som deltagarna träffar varje gång. Man delar också ut kläder, främst till barnen men även skor och ytterkläder till de vuxna under vintern. Rädda Barnen, i samarbete med IKEA, delar genom migrationsverket personal ut påsar till alla barn mellan 0-18 år, utdelningen sker året runt. Innehållet är beroende på ålder; alltifrån nallar, vällingflaskor, bollar och leksaker.

Nina har varit verksamhetsledare i två år nu och tycker att hon har vuxit in i rollen allteftersom. Hon började själv som deltagare i verksamheten och tror att det är en stor fördel innan man tar på sig rollen som verksamhetsledare. Hon fick en väldigt bra överlämning från den f.d. verksamhetsledaren som hon fortfarande har kontakt med och kan bolla frågor och funderingar med. Som verksamhetsledare är det väldigt många olika arbetsuppgifter att ansvara för. Det är bra att dela ansvaret med någon och i så fall få in den personen i början på terminen. Kan vara svårt att fasa in en person mitt i. Nina får just nu stöd av en deltagare som hon kan dela vissa arbetsuppgifter med.

Det som tagit mycket tid senaste tiden är finansiering. De största utgifterna är resor och fika – Migrationsverket står för muggar, skedar, plastpåsar, te och kaffe medan RKUF står för inköp av fika. I år har man kontaktat Göteborgskex för eventuell sponsring av fika till verksamheten. I och med att Västtrafik ändrat sitt biljettsystem har kostnaderna för resor dubblerats senaste åren. Planen är att försöka få Västtrafik att sponsra biljettkostnader. För pengarna som sparas in på sponsring ska mer roligt aktivitetsmaterial köpas in.

Under senaste tiden har det varit mycket fokus på gruppsammanhållningen, t.ex. har Nina börjat med månadsbrev till de frivilliga – något som är väldigt uppskattat så att alla är uppdaterade om vad som händer i verksamheten. Sedan hade de kreativitetskvällar för att lära känna varandra och spåna på idéer hur man kan förbättra verksamheten. Där kom man bland annat på idén med en aktivitetsansvarig för varje besök. Den är ansvarig för att hålla en aktivitet, t.ex. julpyssel, våffelbak eller någon bollsport. Man har också gjort en aktivitetspärm där man samlat alla aktivitetsidéer.

Man har jobbat en del på vilka kriterier och vilka krav man kan ställa på de frivilliga. Det är just nu obligatoriskt för de frivilliga att delta på RKUF:s ideologiutbildning. Nästa termin ska man börja med att kompisutbildningen ska vara obligatorisk. Då är planen att man ska gå en variant av kompisutbildningen, där man ska anpassa innehållet efter verksamhetens behov.

Det är aldrig svårt att hitta tillräckligt många frivilliga, men ett problem som verksamheten har är att det är svårt att få kontinuitet bland de frivilliga, att man inte stannar i verksamheten hela terminen ut. Det har blivit bättre efter att man införde överenskommelser (kontrakt) där man skriver under på att man går med på det ansvaret och skyldigheter frivilliguppdraget innebär. I uppdraget innebär det att delta minst 2 ggr/månaden Det finns också en stand-by funktion, där man upp till två timmar innan aktiviteten kan bli kontaktad för att täcka in för någon som fått förhinder. Det är inte så ofta som någon skriver upp sig på den funktionen. En idé kan vara att skriva in det i kontraktet.

Introduceringen av nya frivilliga går till så att man först har mailkontakt där de får information och själva uppdraget och verksamheten. Sedan träffas man en timme innan nästa måndagsbesök och sedan är man med under aktiviteten. Man får sedan ett tag på sig att tänka på om uppdraget passar en själv och får därefter bestämma om man vill fortsätta i verksamheten. Man kan inte tacka ja till uppdraget innan man varit med på boendet. Om personen inte passar till uppdraget brukar den känna det själv, det har inte hänt att man har känt att man måste tacka nej till någon frivillig. Oftast är de som söker sig till verksamheten över 18 år. Det finns ingen undre åldersgräns att man måste vara över 18 år men det krävs en personlig mognad och viss förförståelse för att kunna ta in de berättelser och människoöden man möter på boendet. Likadant här så brukar de frivilliga själva känna på sig om de tycker att de passar till uppdraget eller inte. Man har inte haft någon verksamhetsledare under 18 år eller någon deltagare som sedan blivit aktiv i verksamheten, vad man känner till i alla fall.

Det bästa med Transit är mötet med de boende som är otroligt berikande. ”Att dela den där bubblande glädjen med barnen när dupplotornet åter rasar och vi får börja om på nytt och försöker bygga ännu högre”. Att vara en del av Rkuf är att göra skillnad. Det märks särskilt när man träffar aktiva i andra verksamheter, som vid regionträffen eller MOVE. Man känner att man kan göra skillnad för individen och samtidigt på en högre nivå i och med påverkansarbete.

En del nya aktiva är oroliga för att det ska vara spänd stämning eller uppstå bråk på boendet. Men tvärtom så är det allt bra stämning under besöken. Det som kan vara jobbigt är de svåra samtal som man ibland har med de boende. Men det övervägs av den tacksamhet man möts av, barnens glädje och även om man ”är trött efter jobbet och åker direkt till boendet så har jag alltid den där goa känslan och det inre leendet när man kommer hem.”

Barngruppen startade upp för ca ett år sedan efter att en vän från asylgruppen föreslog ett samarbete mellan RKUF och asylgruppen. Gruppen består sex personer, tre från asylgruppen och tre från RKUF som alla rekryterades internt. Redan från början har gruppmedlemmarnas ansvarsområde stått klart, ingen tar på sig psykologrollen, gruppens fokus är att ha roligt tillsammans. Det finns andra stödjande verksamheter runt barnen som tar hand om den biten. Barngruppen fyller den funktion som barnen tidigare saknat, en verksamhet där de kan vara just barn. Barngruppen har vanligtvis verksamhet varannan vecka, ibland varje vecka.

Intervju med Simon:

Vad är det bästa med att vara frivillig i din verksamhet?

Den oerhörda energin som verksamheten ger och den stora positiva skillnaden i barnens välmående sedan de börjat delta i gruppen. Den mest uttalade förändringen har den yngsta killen i barngruppen gjort då han var näst intill apatisk när han började och är nu, 1år senare, glad och prattokig och börjar likna andra femåriga killar. Det märks att verksamheten spelat stor roll för samtliga barn i gruppen. De pratar om träffarna när de är hemma med sina föräldrar.

Är du verksamhetsledare i din verksamhet?

Det är ingen i gruppen som har en uttalad ledarroll utan alla bidrar med sina kunskaper och alla tar i stort sett samma ansvar för verksamheten. Gruppen samarbetar väldigt bra och samtliga sex deltagare har yrkesmässiga erfarenheter som gagnar verksamheten och dess utveckling. Åldern bland gruppens frivilliga är 25-29 år.

Hur kom ni i kontakt med de barn som nu är del av barngruppen?

Barnen och deras föräldrar har sedan tidigare kontakt med Asylgruppen och det är genom dem vi lyckats få kontakt med barnen. Barngruppen består av fem barn i åldrarna 5-14 år, åldersskillnaden har aldrig varit något problem. Samtliga kan prata svenska vilket underlättar kommunikationen.

Har du uppmärksammat behov för stödsamtal med gruppens aktiva?

Under verksamhetens gång har det inte uppkommit några direkt svåra samtal eller situationer, barngruppens aktiva har ett stort stöd i varandra och har inte känt behov av att ta in någon utomstående för stödsamtal. Samtliga av barnen och deras föräldrar delar erfarenheten att de levt gömda i Sverige i flera år, men nu sedan en månad tillbaka har faktiskt alla fått permanent uppehållstillstånd, vilket är fantastiskt.

Har ni stött på problem som ni sedan hittat lösningar på?

Vi fick kämpa lite för tilliten i början, särskilt från en av föräldrarna till barnen. Förtroende byggdes upp genom att besöka familjerna i deras hem, sitta ner tillsammans titta på tv och prata om verksamheten. Familjen hade sedan tidigare kontakt med asylgruppen som bland annat hjälper till att lösa praktiska saker så som exempelvis dagisplats. Att det redan fanns en kontakt underlättade för barngruppens aktiva i arbetet med att skapa ett förtroende.

De första aktivitetstillfällena hölls hemma hos barnen (en familj i taget med två frivilliga), sen var de vuxna med en omgång i en annan lokal. Gruppens aktiva hämtade barnen och de gick tillsammans till lokalen som aktiviteten hölls. I nuläget är det bara ett av barnen som har kvar föräldrastöd, det är den yngsta deltagaren som också var den som mådde sämst vid verksamhetens uppstart. Han har alltid sin pappa med sig på aktiviteterna.

Verksamheten drivs enligt försiktighetsprincipen, få barn i gruppen i början och när verksamheten fungerar bättre och bättre kommer fler frivilliga att involveras och sedan fler barn.

Vilken utbildning har gruppmedlemmarna i verksamheten fått för att kunna utföra sitt uppdrag?

Merparten av barngruppens aktiva har gått kompisutbildningen och tyckte att den gav bra stöd i uppstarten. De har sedan var för sig gått på olika föreläsningar om gömdas situation. Samtliga aktiva har olika yrkesmässiga erfarenheter och stödjer varandra.

Vilka aktiviteter har ni kört?

Roliga aktiviteter i urval har varit minigolf, besök på Kolmårdens djurpark och dockteater. De aktiva försöker undvika att påverka barnen med sina egna värderingar och tips utan är mycket måna om att barnen ska få skapa fritt. För närvarande har gruppen ett samarbete med visualiseringscentrum som har workshops runt hur man gör stop motion film. Gruppen har fått 3 tillfällen kostnadsfritt på enheten CNEMA. Barnen har gjort allt i processen, lerfigurerna samt deras miljö och även börjat producera två kortfilmer. Just nu producerar två av barnen en film som de döpt till ”Monsterdinosaurien som äter allt och vulkanen som dödar allt”. Om barnen vill kommer filmerna att publiceras på RKUFs hemsida så håll ögon öppna.

Hur kan man förbättra er verksamhet?

Jobba på kontinuitet och rekrytera fler frivilliga för att sedan kunna utöka barngruppen.

Hur känns det att verksamhetsidén nu sprider sig och är på gång att starta i Stockholm och senare kanske på andra ställen Sverige?

Att verksamhetsidén skall sprida sig har funnits som förhoppning i gruppen från start. Jag tycker att det är kul och ser fram emot att höra om den fortsatta utvecklingen och hoppas att idén skall sprida sig till fler lokalföreningar i landet.

Vart började din frivilligbana?

Jag utbildande mig till socialantropolog i Göteborg, under studietiden började jag engagera mig i RKUF Göteborgs besöksverksamhet Transit och sedan i SRKs projekt med ensamkommande barn.  Frivilligengagemanget gjorde att jag inriktade delar av min utbildning mot migration och mångfald. Efter utbildningen jobbade jag med nyanlända flyktingar i Norrköping som flyktingsamordnare och numera driver jag eget företag som utbildningskonsult i referensmarknadsföring samt coach för arbetssökande. Simon har varit aktiv inom RKUF i fem år och är för närvarande ordförande för RKUFs styrelse i Norrköping och projektledare i ett av SRKs internationella projekt i Argentina.

Det allra viktigaste verktyget styrelsearbetet är föreningshandboken. Snart kommer också en större uppdatering av föreningshandboken som ska göra det lättare att hitta i den.

Många av er har frågor om hur sidorna på rkuf.se ska administreras. Här finns ett tips på hur man kan göra för att förenkla lite. Saknar ni lösenord eller administratörsrättigheter till hemsidan skickar ni ett mail till elias.holm@redcross.se. Andra tips om vår hemsida hittar ni på Hej, jag har en fråga om hemsidan…

Det finns mycket saker man kan göra med hemsidan och ni får själva hitta er ambitionsnivå. Bra saker att hålla uppdaterade är information om kontaktpersoner, vilka verksamheter ni har igång (en verksamhetsgrupp för varje verksamhet) och en kort presentation av lokalföreningen.

Mallar, affischer och logo

Wordmall – När ni skriver informationslappar och officiella dokument är det snyggt om vi tillsammans i organisationen har en enhetlig layout.

Powerpointmall – Ska ni hålla i en presentation eller göra en snygg presentation till bloggen kan ni använda denna mall.

Tre saker som ofta efterfrågas är vår logo, broschyrer och affischer. De ligger på samma ställe så klicka på länken och se om ni hittar vad ni letade efter. Om inte kontaktar ni vår kommunikatör Elias på elias.holm@redcross.se

Behändiga nätverktyg

Det finns oändligt många gratisverktyg på nätet som ni kan använda. Låt inte verktygen ta över bara så ni känner att de tar mer tid än de ger. Se vilka behov ni har och vad ni kan få hjälp med från verktygen. Här ger jag tips på några gratisverktyg som kan hjälpa er i ert dagliga arbete.

Rkuf.se – här får ni information om mycket av det som händer i Ungdomsförbundet. Längst ner på sidan kan ni även trycka på prenumerera på våra nyheter och få in huvudnyheterna direkt till ex. Google reader.

Dropbox – dela mappar med andra. Finns både som hemsidebaserat och som program ni laddar ner till datorn

Mailchimp – skapa snygga nyhetsbrev med information om vad som händer i föreningen. Fråga kommunikatörerna om ni vill ha tillgång till en färdig Ungdomsförbundet-mall. Kom ihåg att alla ni lägger till i nyhetsbrevet gått med på att de vill vara med.

Google reader och Feedly – så kallade RSS-läsare där ni samlar ihop nyhetsflöden från flera sidor till ett enda flöde. Google reader räcker för det mesta, finns även möjlighet att dela ut ett sammanställt nyhetsflöde. I Feedly blir det lite snyggare layout.

Tweetdeck – ett program för att hantera twitterflödet. Några bra funktioner är att ni kan bevaka sökord och ställa in tidsinställda tweets.

Bit.ly – om adressen till en sida blir för lång är den här tjänsten bra. Tips: klicka på Customize så kan ni skriva in en egen ändelse på adressen.

Lets CC – när ni vill ha bilder, filmer eller annat som ska passa för ett visst ämne eller händelse kan common creatives vara till stor hjälp. Allt material är gratis att använda. Kom ihåg att kolla en extra gång vad som gäller för just det materialet ni vill använda om ni tänkt göra en affisch eller liknande.

Scribd – smidigt sätt att dela pdf-filer. Även bra för att leta upp och läsa officiella rapporter.

Slideshare – dela med er av era presentationer eller inspireras av andras.

Techsoup

Många program som man normalt behöver betala för kan vi i ideell sektor få gratis genom Techsoup sverige, framförallt gäller det Microsofts produkter som ex. Officepaketet. Techsoup har också något de kallar för Onsdagssupporten där man kan få tips och hjälp om olika saker.

Fyll i enkäten direkt via den här länken.

I en överkonsumerande värld finns en enorm möjlighet att låta idéerna dra iväg ordentligt och använda allt tyg som annars skulle hamna längst in i någons garderob eller på ett långsamt borttvinande på tippen. Det här har vår verksamhetsgrupp Försköna tagit vara på. Man behöver inte kunna sy sen tidigare och det kostar inget att delta. Kom dit som du är och ta med dig tygerna du vill göra om så får du nya kläder, en bättre värld och vänner för livet. Inte illa ordnat på en förmiddag..

Låter det som handen i handsken? Kontakta oss

Men hur ska vi på bästa sätt förmedla allt skojigt som sker under helgen? Bilderna, besluten, skvallret – Jo, det blir din uppgift! Genom intervjuer med deltagare, rapporter från vad som sker i plenum och på påverkanstorget, bilder från kvällsaktiviteten osv. hjälper du till att sprida informationen om vad som händer under helgen, även till de stackare som inte har möjlighet att vara med.

I år går mötet av stapeln i Göteborg 8-10 juni. Är det dig vi söker för att bli vår RÅM-reporter? Kolla in nedan vad vi önskar av dig samt vad du får. Låter det fortfarande intressant är det bara att du skickar en ansökan!

Har du några frågor om uppdraget hör av dig till: Camilla Linde, camilla.linde@redcross.se , 08-452 49 38

Ditt uppdrag:

-          Att löpande rapportera under helgen med bilder och korta texter på hemsidan och eventuella andra kanaler för att spegla vad som sker under Riksårsmötet ur ett RKUF-perspektiv.

Du är:

-          Insatt i RKUF sedan tidigare

-          Inte rädd för att prata med folk

-          Van att fotografera och skriva texter/blogga sedan tidigare

Du får:

-          Handledning av RKUF:s kommunikatör innan, under och efter Riksårsmötet

-          Ditt deltagande under RÅM finansierat från centralt håll. Resor betalas dock av din förening. Reseersättning kan sökas på samma sätt som för ombud (för resor som överstiger 500 kr). Om din förening har dålig ekonomi finns det möjlighet att söka för hela resan!

Vi vill:

-          Att du kan närvara under hela Riksårsmötet 8-10 juni samt på förberedelsemöte i maj

-          Att du skickar in ansökan och arbetsprover senast 23 mars till: camilla.linde@redcross.se

Arbetsprover behöver inte vara så avancerat! Har du ingen blogg att länka till kan du skicka med exempel på texter du har skrivit, samma sak med fotografier. Har du inte Flickr går det utmärkt att skicka ett par exempel på bilder du tagit.

Du får:

-          Deltagaravgift, logi och kost under Riksårsmötet samt intyg och referensmöjligheter (dock får du inte boende om du bor i Göteborg)

Vi vill:

-          Att du stämmer av med din lokalförening så att de vet om att anmält dig som funktionär eftersom det är de som kommer att stå för din resa och kan i efterhand söka ersättning för resekostnad som överstiger 500 kr eller om din förening har dålig ekonomi kan den söka för hela resebeloppet. Detta innebär att om en förening har betalt en biljett för en person som kostar 750 kr så kan föreningen efter Riksårsmötet skicka in en reseutjämningsblankett med biljetten och då få tillbaka 250 kr eller om lokalföreningen kan ange särskilda skäl hela beloppet.(Men kom ihåg för att detta skall gälla MÅSTE du boka senast fyra veckor innan avresedatum)

-          Att du kan närvara under hela Riksårsmötet

Skickar in ansökan med svaret på varför just du är vår blivande Riksårsmötes funktionär. Vi vill ha din ansökan senast 27 mars till: marita.rodriguez@redcross.se

Klicka på knappen som pilen pekar på i bilden så ska rkuf.se och Internet Explorer bli vänner igen.